I helgen inleddes arbete med att kartlägga Gamlebyvikens botten med bland annat så kallad multi beam-teknik. Det började med ett tips som handlade om en sjunken ångbåt i Gamlebyviken utanför Almvik.
Johan Rönnby är professor i marinarkeologi från Södertörns högskola, och berättar mer om projektet.
– Jag fick ett tips om den här ångbåten, som var grosshandlare Henric Cornelius nöjesbåt. Den ska enligt uppgifter ligga här i närheten, efter att den kolliderat med en större båt 1881. Det vi gör nu är att vi passar på att leta efter den, samtidigt som vi testar och provkör utrustningen på den här båten, säger han.
Utrustningen Johan Rönnby talar om är ett karteringsverktyg som använder 500 ljudstrålar för att rita upp en 3D-bild av havsbotten.
– Det är som 500 ekolod på en och samma gång, berättar Anton Westerberg.
Han är så kallad "surveyor", det betyder ungefär operatör eller inspektör, och är den som sköter tekniken och bildinsamlingen. Han har med sig sin sambo och son på fartyget den här dagen. Anton Westerberg har just sänkt ner bommen som instrumentet sitter på genom Svanens durk och satt sig vid sina tre bildskärmar. Där växer bilden av botten sakta fram.
Projektet är ett samarbete mellan Maris vid Södertörns högskola, Västerviks museum och MMT, företaget som står för tekniken.
– En hemlig dröm vore att hitta en bronsåldersskepp av något slag. Inget har hittats i Sverige än, men här är förutsättningarna optimala, säger Veronica Palm, som är arkeolog på Västerviks museum.
Rönnby och Palm pratar om de många bronsålderslämningarna som finns på land i den här trakten, och om att det borde finnas hamnar varifrån det borde ha gått mycket trafik över viken.
– Om vi kommer att hitta ett sådan skepp så ska det nog vara här någonstans. Ingen annanstans är förutsättningarna så optimala, säger Johan Rönnby.
Instrumentet skickar ut sina strålar. Hur långt ut de når åt varje håll beror på vattendjupet. På vissa ställen är det så djupt som 60 meter i området. På det sättet kartlägger man havsbotten och kan upptäcka saker som man vill kika närmare på, i så fall med hjälp av dykare.
– Problemet är att det finns så mycket bottensediment, som kan vara väldigt tjockt, säger Johan Rönnby.
Ännu har man inte hittat någon ångbåt, inte heller något bronsålderskepp. Däremot finns tydliga tecken efter Almviks kanske mest dramatiska händelse.
– Man kan väldigt tydligt se spår efter "raset" i Almvik 1886. Det jordskredet har satt spår, på flera sätt, säger Veronica Palm.