Här väljer många elever att äta istället

Fortfarande återstår en del att göra för att minska matsvinnet på skolorna. Nu höjs röster för alternativa lösningar som kan få eleverna att äta ordentligt under skoldagen.

Nöjd företagare. Stefan Ågren på Subway har förstås ett egenintresse i att elever kommer och äter hos honom. Men han tycker också att det viktigaste är de över huvud taget äter.

Nöjd företagare. Stefan Ågren på Subway har förstås ett egenintresse i att elever kommer och äter hos honom. Men han tycker också att det viktigaste är de över huvud taget äter.

Foto: Marie Kerrolf

Västervik2017-12-31 12:00

Det är torsdag i Västervik. På skolmatsedeln för dagen står en slags fiskgratäng. Det har fått Stefan Ågren, franchisetagare på snabbmatskedjan Subway i Västervik, att bunkra upp med extra mycket bröd då han förväntar sig anstormning av elever från närliggande Ellen Keyskolan på lunchen.

– Jag dubblar nästan lunchen när det är dålig mat i skolan, säger han.

Med “dålig mat” menar han inte nödvändigtvis näringsfattig mat. Utan mat som inte faller eleverna i smaken och får dem att ge sig ut på stan i stället för att stanna i skolmatsalen. Det handlar oftast om fisk, rotfruktsrätter eller grytor med fantasifulla namn. Då är det inte ovanligt att de elever som går på skolor nära stan handlar mat i butik eller på restaurang, ofta snabbmatsrestauranger.

För Stefan Ågren är detta förstås positivt. Men han ser det ändå som viktigast att barnen äter tillräckligt för att orka med sin skoldag.

– Jag har själv barn i skolan så jag skulle inte vilja något hellre än att de åt där. Därför borde man titta på vad man kan göra för att barnen ska äta, säger han.

Han berättar att kollegor i andra städer har samarbete med det så kallade Elevkortet – en variant av rikskuponger där skolorna tecknar avtal med ett antal restauranger och så kan eleverna själva välja var de vill gå och äta för de pengar som finns laddade på kortet. En sådan lösning skulle, enligt Stefan Ågren, kunna vara ett alternativ även i Västervik.

Gina Svensson är chef för kommunens kostverksamhet. Hon har inte hört talas om kortet, men tror inte på idén.

– Det känns inte som ett bra alternativ. Vi har fria skolluncher och det är bättre att ta emot elevernas synpunkter för att göra maten bättre. En lunch på stan är dessutom dyrare och det är vår uppgift att lära eleverna att äta olika maträtter, säger hon.

Men det går förstås inte att tillfredställa alla, varje dag.

– Vi har nästan 7 000 elever så det är klart att det finns mycket tyckande och många olika smaker, säger hon.

Det närmar sig lunchtid och precis som Stefan Ågren förutspått, börjar köer av ungdomar som vill köpa lunchmackor att växa.

– Oftast äter jag på skolan även om maten inte är god, men just i dag kände vi för att äta något godare, säger Fabian Thalin som går i årskurs åtta på Ellen Keyskolan.

I samma lokal sitter ett gäng elever i nian. Henrik Alsteryd ingår i skolans kostråd och är relativt insatt i frågan om matsvinnet.

– Jag vet att de försöker göra sitt bästa men när maten fraktas från en annan skola hinner den bli äcklig och blöt på vägen till oss. Särskilt potatisen, säger han.

Trots att det finns flera alternativa rätter på menyn, är det inte alltid som eleverna hittar något som de gillar.

– Ibland är det så konstiga kombinationer, som två äckliga rätter samtidigt, säger Jennifer Johansson.

Ett problem som John Brändström ser är att den populära maten snabbt tar slut. Då blir det inget kvar till dem som har senare lunchrast.

– För ett tag sedan tog pannkakorna slut. Då skulle det värmas potatisbullar i stället, men de som kom då skulle få vänta 20 minuter på maten, därför blev det att många gick och åt någon annanstans i stället.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om