Här växer det lingon på åkern

Sedan urminnes tider har Smålands skogar varit fyllda av lingon. För drygt hundra år sedan rapporterades det om gigantiska skördar.
Folk gick man ur huse för att plocka det som skogen bjöd. Bären gick på export till Tyskland och vid den numera nedlagda järnvägsstationen staplades lådorna i höjden.
- I september 1898 skeppades det som mest ut 160 000 liter på bara en enda dag, säger Bo, men tillägger att nu är den epoken definitivt förbi.

I år kommer det sannolikt inte att finnas så många lingon att uppbåda. En orsak är att de moderna skogsmaskinerna kört sönder mycket av skogen efter orkanen Gudruns härjningar. En annan frosten som gått hårt åt plantorna.
- Det är nog bara vi som har lingon i de här mängderna, myser Solveig och berättar att den minst sagt udda satsningen fick först grannarna att förvånat höja på ögonbrynen.
Kanske tisslades det om att släkten alltid haft en massa udda idéer för sig. Solveigs far Kjell Johansson var till exempel den förste som köpte motorsåg. En alldeles onödig utgift, tyckte grannarna innan de kom på andra tankar och skaffade en egen. Tyvärr var de mekaniska kunskaperna inte de bästa så snart växte raderna av bönder som ville ha hjälp utanför familjens verkstad.

Gården Svensgård har alltid gått i arv från mor till dotter men Solveig bryter traditionen genom att låta Bo stå för hälften av fastigheten.
De började redan 1977 med mjölkkor och tog över gården några år senare. I dag har de endast köttdjur på gården eftersom man vill ha tid att satsa på nya idéer. En uttalad ambition har varit att hålla nere på lånen för att få frihet att förverkliga olika idéer, något de är tacksamma över i dag.
- Vi vill ha ett rent kombinationsjordbruk med flera ben att stå på. En del av skogen på 60 hektar är avverkningsbar samtidigt som vi satsar på kontraktsodling av fröer. Vi provar oss fram när det gäller hallon och så har vi lingonen och blåbären som vi tror mycket på.
- Ska man satsa på något nytt måste man vara bland de första. I landet finns det bara en handfull lingonodlare och vi bedömde att här fanns en slumrande marknad.
Bo menar att den främsta fördelen med odlade lingon är att man kan få fram en jämn kvalitet. Utvecklingsarbetet med att ta fram nya sorter pågår för fullt och i framtiden lär man ha "skräddarsydda" plantor, anpassade för maskinplockning eller med egenskaper som konsumenterna efterfrågar.
- Odlade lingon är sötare än vilda, tycker Solveig som använder sig främst av sorterna Sussie, Sanna och Linnea.

Makarna har pejlat intresset bland restauranger och förädlingsfirmor och det verkar som det finns avsättning för relativt stora mängder. Redan nu säljer man både bär och förädlade produkter i form av sylt och marmelad till köpare runt om i Småland.
Svenska bär i allmänhet och lingon i synnerhet är dessutom hett eftertraktade på kontinenten. Makarnas odling på ett hektar är ännu på försöksstadiet eftersom det inte finns någon dokumenterad kunskap.
- Man får vara sin egen vetenskapsman, säger Solveig men tillägger att de fått värdefull hjälp av Björn Gustafsson på Balsgård.

Ett problem vid lingonodling är att plantorna är känsliga vid själva utplanteringen. De sätts ut i maj och kräver jämn fuktighet för att få ett väl utvecklat rotsystem. Jorden pH-halt bör ligga mellan fyra och sex. Makarna Nilssons jord är på sju vilket innebär att de måste försöka sänka halten, bland annat med ogödslad torv.
Rådjur och harar är fiender som måste hållas borta med effektiva viltstängsel. Till det kommer ogräset som snabbt sprider sig mellan raderna.
Moderna plantor är högavkastande och kräver kvävetillskott i form av gödsel. Skörden sker än så länge på traditionellt sätt med repa, men det finns en prototyp på en tysk maskin som "borstar" upp bären.
- Plantorna skadas lätt vid plockningen. Det är lätt hänt att man rycker upp den med rötterna.

Den kanske största nackdelen med odlade lingon är att det tar lång tid att få lönsamhet i hanteringen. Billigare blir det att dra upp sticklingar i växthus, men det är en process som tar närmare två år.
Först tre år efter utsättning kan man räkna med den första skörden, men sedan går det bara uppåt. Det finns plantor som bär rikligt med bär trots att de är över 20 år gamla.
- Bären har helt klart gett oss en nytändning som lantbrukare. Om det dessutom går att leva på dem blir det bingo.Fotnot: Läs mer på internet: www.mohedasylt.com

Här växer det lingon på åkern

Lingon i stället för kossor. Det är framtiden, tror Solveig och Bo Nilsson i småländska Moheda. De driver den enda Kravgodkända lingonodlingen i Sverige. Målet är att kunna leva på de röda bären.