Hbt-frågor och kvinnovåld i fokus när Sofia kandiderar till riksdagen

- Feminister är inte så farliga som många vill tro, men visst, ordet provocerar har jag märkt, säger Sofia B Karlsson inför besöket i barndomsstaden Västervik.

Schemat är späckat. Tiden ett pussel som måste gå att få ihop. Kampanjen inför höstens val tar allt mer tid, med personliga möten och manifestationer. På fredag en träff i Västervik med Gudrun Schyman, därefter Stockholm och sedan söderut till Lund för att uppmärksamma den internationella dagen mot homofobi den 17 maj.
Till hösten kandiderar hon för Feministiskt initiativ både i riksdagsvalet och till kommunfullmäktige i Göteborg, staden som nu är hennes hemstad.
- Jag tror på personliga möten, på att träffa människor och låta dem ställa frågor. Partiet vill att alla ska ha samma möjligheter och det hoppas jag att vi kan diskutera under mötet i Västervik.

I Västervik är Sofia B Karlsson kanske mest känd som tennisspelare. Under tonåren i Västervik var hon aktiv i Westerviks Tennisklubb, åkte till USA efter gymnasiet för att bli bättre på sporten och återvände sedan till Sverige.
Nu är sportkläderna lagda på hyllan och politiken har tagit över intresset.
- Jag var en sportfåne under uppväxten i Västervik, men jag tröttnade när jag märkte att män och kvinnor inte har samma möjligheter, säger hon och ger ett konkret exempel:
- När jag spelade tennis var man som tjej tvungen att ha kjol under matcherna i till exempel SM, utan möjlighet att välja shorts om man hellre ville ha det. På ett generellt plan är trenden att kvinnliga stjärnor måste klä sig mer och mer utmanande, att de måste se rätt ut och alltid ha rätt outfit för att bli något.

Jämställdheten inom sporten är en av frågorna som Sofia B Karlsson vill fokusera på, kampen mot kvinnovåld och hatbrott en annan. Till de politiska områdena hon vill lyfta fram hör också hbt-frågor - frågor som rör homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.
Som styrelsemedlem i Sveriges förenade gaystudenter och projektledare för en kurs om heteronormativitet och homofobi är hon väl insatt i de problem som hbt-personer möter i dagens Sverige.
- Problemet är att hbt-frågorna aldrig syns, att de inte ens finns utrymme att diskutera dem. För mig handlar de här frågorna om rättvisa, att alla människor ska ha samma rättigheter, inte vad man som person gör i sängen.
I sammanhanget nämner hon också hatbrotten, brott som inte bara har främlingsfientliga och rasistiska förtecken utan som också drabbar personer med annan sexuell läggning än den heterosexuella.
- Hatbrott drabbar bögar oftare än lesbiska. Kanske kan det vara så att många anser att manligheten inte infrias när man är homosexuell och det provocerar vissa personer.
Om uppväxten i Västervik säger Sofia B Karlsson att frågor som rör homosexuella och bisexuella aldrig var något som diskuterades, varken i skolan eller bland vännerna. Samtidigt saknades ett genusperspektiv i undervisningen på både högstadiet och gymnasiet.
Tipset hon ger till ungdomar som känner sig utanför är hitta andra i samma situation, att skapa nätverk och sätta upp lappar för att komma i kontakt med personer som tänker på samma sätt och har samma erfarenheter.
- Det är klart att det finns bögar i Västervik, men det är samtidigt svårt att i en liten stad våga sticka ut och vara den enda som är öppet homosexuell.
- Hbt-gruppen glöms ofta bort, men för oss handlar det om att visa respekt för kärleken mellan två människor.