I går morse inleddes TV-nyheterna med en avisering av "dramatiska nyheter" från Trollhättan. De bestod i meddelandet att de Saab-anställda uppmanats att omgående tömma sina skåp och lämna fabriken. För att inte återkomma, var undermeningen. Alltså konkurs.Så var det inte riktigt. Företaget hade i stället lämnat in en rekonstruktionsansökan till tingsrätten. Hur "nyheten" om konkursen spritt sig vet ingen. Finns det speciella krafter som har intresse av sådant?I veckan klandrades regeringen stenhårt av oppositionen, förstås, och av facket, förstås. En företrädare för det sistnämnda talade om en dånande ilska mot regeringen som inte gav skattepengar till räddning av produktionen av ett bilmärke som ingen vill köpa.Så varför gick inte IF Metall självt in med några av sina miljarder - om nu bilföretaget var en så lysande affär?Maud Olofssons konsekventa och fasta hållning är värd all heder. Varför skulle ett företag, ägt av amerikanska GM tilldelas skattepengar - och inte alla andra som också gör storförluster? Vem ville ge skattepengar till Electrolux för att "rädda" dammsugarna i Västervik?I veckan läste jag med intresse hur omvärlden var avundsjuk på det svenska skidlandslaget som hade världens första och fantastiska vallabuss. I den kunde skidorna prepareras som ingen annan stans. Det behövdes nästan inga åkare.I går vallade landslaget bort sig totalt. Givna medaljer försvann. Precis nu hände det, så jag är på dåligt humör. Inte ens när det stod klart att de första startande svenskarna misslyckades gjordes några försök att förändra. TV-kommentatorerna såg direkt att det valts fel skidor. Har inte ledningen TV?Så nu tror jag att vallabussen måste rekonstrueras. Det behövs ingen tingsrätt för det, det räcker med lite sunt förnuft och kontroll.I och för sig kanske det inte räcker mot den gamle estländaren Reepalu, som är oduglig - utom på mästerskap. Men det kanske är en annan fråga.Annars har veckan bjudit på höjdpunkter. Jag kom alltså iväg i tid den här rätta veckan till konstnären Benny Ekmans föreläsning i Bryggaren. Jag var ju så ivrig att jag kom en kvart och en vecka för tidigt i förra veckan.Min upphetsning infriades. Otroligt mycket vad den mannen hunnit med sedan han startade konstnärsbanan för relativt kort tid sedan.Smakproven på visningsduken vittnade om bredden, från de häftiga husen, till vurmen för kvinnor, affischer, omslag och illustrationer. Vad jag fäste mig särskilt vid var den humoristiska toutchen. Många titlar på alstren fick mig att le, och det gör jag inte ofta.Tänk vilket trivsamt Visans hus det kunde ha blivit i Västervik, om det av Benny illustrerade arkitektförslaget vunnit. Inget schabrak alltså, utan en småskalig trevlighet.Gå gärna själv in på hans imponerande hemsida och kolla, www.bennyekman.seUppdraget att skapa en vinjett för Skälö Brasseris husets vin mynnade ut i den härliga titeln Chateau Vadeau.Veckans andra höjdpunkt var Club Spisas konsert på Stadshotellet med Louise Hoffsten och de urskickliga ackompanjatörerna. En eloge till Olle Hjorts och Bruno Blombergs mfl skapelse.Night and Day, Georgia on my mind, och andra pärlor serverades i smakfull tappning. En höjdare.Louise undrade i sitt trivsamma småsnack om Västervik låg i Östergötland eller Småland. - Men varför talar ni östgötska när ni inte är östgötar, frågade hon.Med rätta, ty den riktiga sanningen serverades ju inte. Vi är egentligen östgötar. Det måste regionindelningen rätta sig efter.Härliga tider, strålande tider. Jag läser att radhusbiffen är på väg in i folkhemmet igen. Snålblåsten har fått oss att köpa 15 procent mer blodpudding än i förra årets januari.Jag älskar blodpudding - och er!
