Grundskolechef Ewa Myhrén har tillsammans med utredaren Lisa Lidström tagit fram en utredning som på olika sätt visar på negativa pedagogiska konsekvenser för både personal och elever, av att de små skolorna blir kvar. De menar bland annat att 120 elever är ett minimimått för att en F-6-skola ska fungera tillfredsställande.
Mitt under pågående arbete med skolutredningen får grundskolechef Ewa Myhrén i oktober beskedet om att politikerna kommer rädda landsbygdsskolorna.
De tillför 11 miljoner extra till grundskolan och håller skolorna i Hjorted, Edsbruk, Loftahammar och Blackstad levande.
Harald Hjalmarsson har på torsdagen ännu inte tagit del av utredningen, men förklarar varför de föregick den.
– Den underhandsinformation vi fått har haft samma inriktning, så det är inget överraskande i det som presenterats.
Med sig i ryggsäcken har de också haft slutsatser i den så kallade PWC-rapporten från 2020, och erfarenheter från tidigare skolnedläggningar och sammanslagningar omkring 2010.
– Det finns flera olika perspektiv att ta hänsyn till. Hur påverkar det vår kommun i övrigt? Många av orterna har mycket besöksnäring, och näringsliv överhuvudtaget. Och för att den ska fungera måste det finnas personer som bor på orterna, och för att det ska finnas måste det finnas skolor. Det är ett exempel på olika hänsynstaganden.
– Vi är helt politiskt överens, jag har inte hört något parti som sagt att man tycker att man vill gå vidare med en ändring i det här fallet, säger han.
Den befolkningsprognos som beskrivs i utredningen talar om ett stadigt elevantal till 2027, men att det därefter sjunker fram till 2032. Då bedömer man att det finns cirka 300 färre 6-15-åringar i kommunen än det gör idag. Exempelvis Loftahammars skola, som idag har 49 elever, väntas ha 25 elever då.
Ska man som förälder på landsbygden helt enkelt ställa in sig på att plåstret rivs 2027 istället?
– Nej tvärtom. Vi får ta statistiken för vad den är. Det går att påverka både antalet nyfödda och inflyttningen. Vi kommer i början av nya året mer aktivt börja arbeta med att öka inflyttningen, säger han, och talar vidare om kommunens attraktivitet gällande boende, trygghet och näringsliv, säger Harald Hjalmarsson och fortsätter:
– Har man den bilden och kommunicerar ut den, så finns väldigt goda möjligheter att fler barnfamiljer vill låta sina barn växa upp i vår kommun. Men om vi inte gör något, då kommer nog befolkningsprognosen att stämma.