HMS Spårö i Västervik

Traditionen bjuder att örlogsfartyg ibland besöker den hamn de namngivits efter.
Så var fallet vid 17-tiden på tisdagen då HMS Spårö, tillsammans med systerfartyget HMS Styrsö, förtöjde vid kaj i Västerviks hamn för en snabbvisit.

Hemma i Västervik. Västerviksfödde kaptenen Carl-Johan Holm och hans röjdykarfartyg HMS Spårö, som fått sitt namn efter ön vid inloppet till Västervik, kom på tisdagseftermiddagen till Västervik för en snabbvisit. Foto: MATILDA AHL

Hemma i Västervik. Västerviksfödde kaptenen Carl-Johan Holm och hans röjdykarfartyg HMS Spårö, som fått sitt namn efter ön vid inloppet till Västervik, kom på tisdagseftermiddagen till Västervik för en snabbvisit. Foto: MATILDA AHL

Foto:

Västervik2006-05-10 00:25
Röjdykarfartyget Spårö har sitt namn efter ön med samma namn vid inloppet till Västervik. Spårö byggdes 1997 och är ett av två röjdykarfartyg i Spårö-klassen.
- Dessa två båtar är bland de modernaste minröjningsfartygen i världen, säger Västerviksfödde sekonden ombord, kapten Carl-Johan Holm.
Spårö har mycket goda manöveregenskaper och används för jakt på bottenminor och vid traditionell minsvepning. Fartyget arbetar i kustnära farvatten och medför förutom röjdykare även fjärrstyrda undervattensfarkoster.

- Vår huvuduppgift är att med hjälp av sonar, underfarkost och röjdykare lokalisera, identifiera och oskadliggöra minor. Utöver detta har vi även kapacitet för bland annat minsvepning och minutläggning.
- I dag jobbar vi mycket även med dumpad ammunition. Fram till 60-talet dumpade man i Sverige all ammunition där det var djupt i havet. Nu kartlägger vi dessa dumpningsplatser och ser vilka vidare åtgärder som kan och bör vidtas. Vi bedömer bland annat förväntad miljöpåverkan, säger Carl-Johan Holm.

Spårö och Styrsö deltar också i en rad andra aktiviteter som stöd till samhället och internationella insatser. Stödet till samhället består bland annat i att söka efter saknade fartyg, flygplan och människor samt olika dykuppdrag och bottenundersökningar.
- Vi har under flera år genomfört minröjningsoperationer i vattnen utanför de baltiska staterna där ett stort antal minor och annan oexploderad ammunition lokaliserats och oskadliggjorts, säger Carl-Johan Holm.

Han berättar att det var folk från hans fartyg som i höstas åkte till Göteborg för att ta hand om den mina en fiskare fått upp i trålen och som gjorde att hela Göta Älvsbron fick stängas av under flera timmar.
Röjdykarna ombord kan gå ned till maximalt 57 meters djup och andas då nitrox, en blandgas. Röjdykaren har världens dyraste dykutrustning där absolut ingenting får vara magnetiskt, eftersom då minorna kan explodera i ansiktet på dykaren.

Spårö avsöker havsbotten genom att släpa en så kallad sonar efter sig. Denna ger en oerhört noggrann bild av botten. Efter upptäckt av ett misstänkt föremål skickas röjdykare eller undervattensfarkost ned för att detaljstudera föremålet.
Röjdykaren oskadliggör sjöminor, ammunitionsröjer med mera. Han utför även eftersökningar av försvunna personer i vatten runt Sveriges kust och i våra insjöar. Med sin speciella utrustning kan han vara nere i nästan en hel timme på 30 meters djup.
Redan vid 10-tiden på onsdagsmorgonen stävar Spårö och Styrsö vidare ned mot Köpenhamn, där man kommande helg tillsammans med andra fartyg i 4. sjöstridsflottiljen ska delta i ett örlogsbesök.
Ett tyst och omagnetiskt fartyg
HMS Spårö har plastskrov för att vara helt omagnetiskt och inte utlösa minor.
HMS Spårö har ett deplacement på 205 ton och har måtten 36 x 8 meter.
Spårös besättning är på 17 man - nio officerare och åtta värnpliktiga. Marschfarten är 14 knop.
Fartyget har också specialpropeller för att gå mycket tyst och inte utlösa några minor med buller eller tryckvåg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om