Högre lön bot mot sjuksköterskebrist

Vi kan se tydliga tecken på ett av skälen till bristen på specialistutbildade sjuksköterskor är att kunskapsutveckling i form av utbildning inte lönar sig för Vårdförbundets yrkesgrupper. Brist på specialistutbildade är ett hot mot patientsäkerheten flera år framåt. För tio år sedan var sju av tio sjuksköterskor specialistutbildade. Om fem år kommer det att vara mindre än hälften. I dag skiljer det bara 1200 kronor i månaden mellan en sjuksköterska och en specialistutbildade sjuksköterska. Det är alltså inte lönt att investera i kunskap för sjuksköterskor inom vården. Detta är djupt beklagligt med tanke på att vården är en hög kunskapsintensiv verksamhet. Det måste löna att vidareutbilda sig. Då lockas fler att följa efter och kunskapsnivån höjs i vården - en förutsättning för att möta befolkningens behov och krav av vård och rätt till god vård. Inom landstingen är bristen allra störst när det gäller operationssjuksköterskor, intensivvårdssjuksköterskor och sjuksköterskor inom psykiatrin. På sjukhusets operationsavdelning i Västervik har det under en längre tid varit myckets svårt att rekrytera operationssjuksköterskor vilket föranlett att arbetsmiljön och vården blivit sämre. Inte någon gång har arbetsgivaren lyft fram dessa problem ur ett lönemässigt perspektiv. En specialistutbildad har efter minst 260 poäng hög/universitetsutbildning en lön på cirka 25500 kronor per månad inom Landstinget i Kalmar län. I våra kontakter med landstingspolitiker i Kalmar län så har det framkommit att landstinget vill ha en mer kunskapsstyrd vård. Vilket jag tycker är helt rätt, men då måste det också bli tydligt i arbetsgivarens lönepolitik vilket jag inte tycker det är i dag. En kunskapsstyrd vård leder till bättre utveckling och en mer kostnadseffektiv vård. Det har heller inte avspeglats sig i lön för Vårdförbundet yrkesgrupper. Tvärtom så har man premierat yrkesgrupper med en lägre kunskap i centrala avtal. Vi är den organisationen som har haft ett av arbetsmarknadens modernaste löneavtal med Sveriges Kommuner och Landsting som byggt på att verksamhet och kunskapsutveckling är central för vårdens utveckling. Den grundläggande tanken är att lönesättning ska stimulera kompetens och kunskapsutveckling vilket inte har fungerat. Mot den bakgrunden bestämde Vårdförbundet att säga upp sitt tillsvidareavtal i oktober 2007. Vi är 3000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor i Kalmar län. Utan dessa fyra yrken skulle vården resa 100 år tillbaka i tiden och utan vårt yrkeskunnande skulle Sverige sakna säker och modern vård. Tack vare våra yrken får vi genom provtagning, röntgen och analyser på laboratorier underlag för att ställa diagnos, ge rätt vård och behandling och återställa hälsa. Vi medverkar till att säkra förlossningar och arbetar med förebyggande hälsovård för människor i allra åldrar. Att främja hälsa innebär att vi stärker människors hälsa, men också att förebygga sjukdom. Vi återställer hälsa genom omvårdnadsinsatser och rehabilitering. Arbetsgivare i landsting och kommun kan inte förvänta sig att när vissa yrkesgruppers kunskap värderas till 1700 kronor per år, ska vi med våra kunskapsområden nöja oss med mindre. För att få en förändring till stånd och att säkra vården i framtiden yrkar vi på följande: Lägst 1700 kronor i månaden per medlem. Uppvärdering av Vårdförbundens yrkande så att vi kan rekrytera fler specialistutbildade. En lägsta accepterad lön fastställs i avtal. Verksamhetsnära lönebildning. Arbetstid under natt förkortas med hänsyn till hälsa och säkerhet.

Högre lön bot mot sjuksköterskebrist

Vårdförbundet har i dagarna lämnat ett konkret yrkande till Sveriges Kommuner och Landsting för att säkra vården genom att det behövs en uppvärdering för att möta den stora bristen på specialistsjuksköterskor.