I Krämaren hölls en tid ett väldigt Tempo
Gamla Tempo. Ett uttryck som hängt kvar i flera årtionden. När Tempohuset byggdes 1959 i kvarteret Krämaren i centrala Västervik så var det en stor händelse. Pompa och ståt och ballonger till barnen. Stort varuhus med kläder och mat i samma butik och en entré med dubbeldörrar. Bara en sån sak.
Gamla tider. Så här såg det ut i korsningen mallan Storgatan och Bredgatan förr. Till höger i kvarteret Krämaren ser vi Wille Lapps cykelaffär.
Foto:
Odelmark var bland annat redare för det förnäma fregattskeppet Sverige som byggdes i Västervik 1856. Skeppet såldes senare, 1862, till Göteborg. Samma år, 1862, bildades det allra första stadsfullmäktige i Västervik och i denna församling ingick Gustav Reinhold Odelmark.
Men tillbaka till 1959. Västerviksbranden var en stor händelse liksom att lilla Västervik skulle få ett Tempo. Tempo och Epa och liknande fanns ju bara i den stora världen.
Ett halvt kvarter utmed Bredgatan revs för att ge plats för det som fortfarande kallas för Tempohuset. I dag dock med förleden "gamla" Tempo. Det Tempo som så småningom flyttade till det nybyggda stora affärshuset i kvarteret Fogden. Tempo blev efter hand såväl Hemköp som Åhléns.
Hörnet Storgatan-Bredgatan var och är naturligtvis ett bra läge i centrum. Efter ovan nämnde Odelmark så fanns i modernare tid Anderbergs Järnhandel på platsen. Anderbergs fick i slutet på 1950-talet flytta över gatan till där i dag Tjustbygdens Sparbank ligger.
Huset i hörnet revs 1957 liksom de flesta andra byggnaderna i kvarteret för att ge plats för Tempobyggnaden. Men hörnet användes aldrig av Tempo. Blomsteraffären Rosavilla kommer säkert många ihåg och på senare tid är det spel- och tidningsbutiken Vågspelet som finns på platsen.
Kvar i kvarteret efter "rivningshysterin" blev bara biografen Palladium, som byggdes och invigdes till julhelgen 1920, och den många gånger renoverade fastigheten i hörnet Storgatan - Brunnsgatan som i dag inrymmer hälsobutiken Life och klädaffären Indigo.
Med hjälp av bland andra Roland Berg och Lennart Lindqvist (som var med och rev kvarteret) så har vi dragit oss till minnes vad som fanns innan kvarteret Krämaren bytte skepnad.
Anderbergs har vi nämnt. Utefter Storgatan fanns sedan hur många butiker som helst. Urmakare Ernst Johansson, Charley Janssons Pappershandel, systrarna Danielssons handarbetsaffär och längst ner mot Brunnsgatan Ludvig Holmströms päls- och hattaffär.
Tro det eller ej men plats fanns även för Risholms Färgaffär och Nymans Livs.
I början av 1960-talet när det nya Tempohuset hade byggts så fanns det hur många korvlådor som helst utefter Storgatan. Men trots det så klämde sig en ny korvhandlare in i dåvarande smucken mellan nya Tempohuset och nuvarande "Indigohuset".
Han hette Hugo Hulter och som tog upp kampen med Bertil "Svabb" Ahlin, Pelle Elg, Folke Nilsson och många fler som sålde korv utefter Storgatan då folk hade som kvällsvana att promenera Storgatan upp och ner hur många gånger som helst.
Tillbaka till kvarteret Krämaren och sträckan utefter Brunnsgatan. Där finns som vi vet biografen Palladium kvar. Bredvid finns fortfarande en kiosk om än i modernare tappning. Kiosken hette en gång Sundbergs kiosk.
Men det fanns godis att köpa även inne på Palladium. I biofoajén fanns det från början dessutom en öppen spis, garderob, korgmöbler och naturligtvis biljettkontor. Åren går fort. Men faktiskt är det så att Göran Lanner i år förestått Palladium i 30 år.
Premiärfilmen 1920 hette Kärlek och björnjakt, en stumfilm regisserad av Lau Lauritzen. Huvudrollen spelades av komikern Axel Hultman och filmen var inspelade i Åre. Levande musik fanns på biograferna fram det till dess att ljudfilmen fick sitt genombrott. En flitigt anlitad pianist var Jean Cassimir Nilsson, Alice Babs pappa.
Första Tarzanfilmen med Jonny Weismüller visades den 31 oktober 1932. Det var stort på den tiden.
Nuvarande kiosk intill Palladium ligger i bottenplanet till ett relativt nybyggt hus. En sportaffär har funnits i huset och som under en tid drevs av Olle Stäringe. Bredvid ligger nuvarande banken Nordea. Den fastigheten lät Sparbanken en gång bygga när man behövde större lokaler. Det tog inte så många år innan det var dags för banken att bygga nytt ännu en gång.
På platsen fanns förr även Bröderna Flinks Stenhuggeris kontor. På den gården fanns den lilla fina skulpturen Inga-Lill som länge stått på Strömsholmen men efter otaliga vandaliseringar flyttats till hemlig plats.
Vi fortsätter runt kvarteret. Utefter Kvarngatan fanns det inte så mycket mer än ett stort och långt plank. Ett litet hål fanns dock för skomakare Karlberg.
I hörnet Kvarngatan - Bredgatan ligger i dag en restaurang. Det har det gjort sedan Tempohuset byggdes. Till att börja med var det Västerviksbaren och senare var det Onkel Fred och nu en asiatisk restaurang.
Huset som då revs i gatuhörnet innehöll Knutssons Herrekipering. Utefter Bredgatan fanns även där ett långt plank. Men Wille Lapps Cykelaffär låg där och det fanns ett stort utrymme i mitten av kvarteret där det fanns ett häststall.
Det nya Tempohuset innehöll inte enbart varuhuset. Många småbutiker fanns. Västerviks Bosättningsaffär för att ta ett exempel. Butikerna och affärsrörelserna har sedan varit många genom åren. Samlingsnamnet blev Pärlan och namnet finns fortfarande kvar och sitter inpräntat på flera platser på fasaden.
En fasad som i dag har en massa balkonger på sig. Dessa fanns inte från början. Då det var franska balkonger, med bara ett järngaller, som gällde. Men i samband med en renovering på 1980-talet så försågs fastigheten och lägenheterna med balkonger.
Butikstätt är det som sagt fortfarande i huset. Walters Foto, B-Young, Vågspelet, Din sko, Head-Line, Guldfynd, Orient Hus och restaurang Kina.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!