I Västervik finns Paradiset

Tänk att få bo i Paradiset. Möjligheten finns även om det inte bereds plats för så många fast boende i kvarteret Paradiset i centrum av Västervik.

Snyggast. Äldsta och snyggaste huset i kvarteret Paradiset är Qvarnströmska fastigheten i korsningen mellan Bredgatan och Båtsmansgatan.Foto: ANDERS STEINER

Snyggast. Äldsta och snyggaste huset i kvarteret Paradiset är Qvarnströmska fastigheten i korsningen mellan Bredgatan och Båtsmansgatan.Foto: ANDERS STEINER

Foto:

Västervik2006-03-10 00:25

Kvarterets namn kan tyckas märkligt. Men en stor del av kvarteret utgjordes tidigare av en stor och fin trädgård som helt enkelt kallades Paradisets trädgård som i sin tur fått sitt namn av att en ägare till trädgården hade en ung och skön hustru, som brukade solbada i paradisdräkt inom den plankinhägnade trädgården.

Vi börjar med kvarterets sida mot Kvarngatan. I hörnet mot Spötorget, tidigare Brädtorget, låg ett hus, byggt 1892, med en delvis intressant historia. En sparbank fanns exempelvis i huset.
- När kriget började i slutet på 1930-talet så inrättades ett militärkommando i huset, berättar Roland Berg. Hit fick man gå för att exempelvis få ut en passersedel till Gränsö udde som innehöll många försvarsanläggningar.
I huset fanns även legendariska Knoblauchs frisersalong.
Willy Knoblauch var tysk till börden och kom 1903 till Sverige och Västervik. I sitt hemland hade han gått i lära i tre år för att bli barberare, frisör och perukmakare.

En frisör skulle ägna sig åt frisyren medan barberaren hade skägget om hand. Barberaren skulle också ha vissa insikter i "lilla kirurgin" och äga färdighet i inte bara rakning utan också i "koppning, åderlåtning, blodiglars och spanska flugors anbringande samt i naglars och liktornars putsande och mindre blödningars stillande".
Willy Knoblauch kunde alla delar och under förra seklets första hälft hade han även mycket att göra med att tillverka peruker. Herrar som började få så kallad måne skaffade sig löshår och hos kvinnorna var det vanligt med att ha olika peruker.

Firman övertogs med tiden av Åke Andersson och i dag är det dottern Monika Andersson som håller firman vid liv och den finns kvar i kvarteret Paradiset men sedan många år utefter Brunnsgatan.
Naturligtvis fanns det bebyggelse i hörnet mot spötorget även före 1892. Här bodde exempelvis en tid biskop Carl-Erik Hallström som avled 1861. Hallström var jämte Albert Tenger de stora donatorerna för att göra det möjligt att bygga S:t Petri kyrka. Hallström fick en gata, Hallströmsgatan, uppkallad efter sig. Hallström var född i Västra Ed och biskop var han på Gotland.
Den tidigare fasaden mot Kvarngatan för 50 år sedan innehöll Erhard Liews urmakeri, Olle Kindqvists batteriaffär och i hörnet mot Brunnsgatan Helge Almérs möbelaffär.

"Domushuset" fortsatte att växa i kvarteret och snart var det dags att riva det ståtliga Tabernaklet som låg utmed Brunnsgatan. Här höll baptistförsamlingen till. Huset invigdes 1907 och revs 1971. Redan tidigare hade baptistförsamlingen haft ett hus på tomten men det blev med åren alldeles för litet då församlingen växte.
I dag håller baptisterna tillsammans med andra församlingar till i Marieborgskyrkan.

Längre upp utefter Brunnsgatan fanns en öppen plats in på gården till gamla brandstationen. In där har mången läroverkselev sprungit för att ta trappan upp till den gymnastiksal som fanns i det nybygge som även innehöll vagnhall och verkstad. Denna del togs över av polisen som låg "vägg i vägg" och stod färdigt 1958.
Ett polishus i hörnet av Brunnsgatan och Båtsmansgatan som snart kommer att tömmas inför flytten till nybygget på Breviksvägen. Från början fanns även den Lokala skattemyndigheten i huset.

I nästa gatuhörn, mellan Båtsmansgatan och Bredgatan, ligger det så kallade Qvarnströmska huset. Ett trevånings stenhus från 1904 med Gustaf Frumerie som arkitekt. Huset byggdes under den kraftiga byggboom som var i Västervik i början av förra seklet. Några exempel är Enanderska huset och bankhusen intill Stora Torget, Saluhallen, Badhuset (turistbyrån) och inte minst S:t Petri kyrka.

Kvarteret Paradisets fasad mot Bredgatan profilerades under många år av Västerviks brandstation. Den stod färdig 1926, arkitekt Fredrik Anderberg, och revs 1978. En ny brandstation hade då byggts vid Östersjövägen.
Brandstationen på Bredgatan kostade 121 550 kronor att bygga. Enligt gällande brandordning skulle då brandkåren bestå av en brandchef, en vice brandchef samt fem kassernerade och helavlönade brandmän.
- Min far var brandman så jag är uppvuxen i gamla brandstation, säger tidigare sjukhusdirektör Arne Österlund. Alla heltidsanställda brandmän bodde i huset. Vid sidan av fanns det en så kallad borgarbrandkår.

Den nya brandstationen byggdes över en gammal pumpstation som funnits sedan 1905. Den tjänstgjorde för stadens vattenledningssystem.
- Pumpstationen fanns i källaren och man somnade gott till ljudet av pumpen, berättar Arne Österlund. Men å andra sidan så vaknade man tvärt när pumpen stannade.
Vid sidan av brandstation ner mot Spötorget fanns en bensinmack, Nynäs. Därefter Lagells café som till och med hade uteservering mot Spötorget och drevs av Ella Lagell.
- "Lagellan" hade en syster, fröken Andersson, som i sin tur drev Fenix café på Brunnsgatan, berättar Roland Berg.

I slutet av 1950-talet hade Västervik fått ett Tempo. Kooperationen var tvungen att svara och ett Domus, nuvarande Västerport, växte upp i kvarteret Paradiset.
Konsum var tidigare representerat på platsen med en strumpaffär och en butik för husgeråd. Men det nya Domus innehöll rubbet. Herr- och damkläder, livsmedel, sportartiklar och en musikavdelning. In i varuhuset kunde man gå från många håll.
Musikavdelningen låg där nuvarande Telia ligger i hörnet mellan Kvarngatan och Brunnsgatan. En häftig avdelning. Där kunde man krypa upp på en stol, förses med hörlurar och få lyssna på den senaste singeln med Rick Nelson, Bobby Darin eller självaste Elvis Presley.
De små skivorna var inte alltid svarta utan det dök upp gula, röda, gröna och så vidare. Det var mycket häftigt.

Kvarteret kompletterades med ett parkeringshus och efter ombyggnader fanns en större livsmedelshall, Paradiset, med en liten speciell finess. Släppte du kundvagnen utanför mjölkavdelningen så fick du sedan nästan springa efter vagnen. Golvet lutade.
På övervåningen fanns Domusrestaurangen som nästan var ett lika kärt tillhåll som Konsumfiket vid Stora Torget. Krögare Mattsson hade fler intressen än att laga mat. Ingen glömmer den stora i trä uthuggna tavlan som hängde på en av väggarna. Den finns kvar och finns i dag i entrén till Bostadsbolaget.
Där trappan gick upp till restaurangen och till hotell Nore fanns och finns fortfarande ett konstverk av Eje Öberg, Gustavsberg från 1960. Hotell Nore finns kvar men restaurangens yta används i dag av Stegeholmshälsan.

Domushuset har i dag samlingsnamnet Västerport och innehåller Expert, Parfymboden, Gallerix, KappAhl, Dressmann, Sandströms, Lindex, Wedins, Djurmagazinet, Citybutiken, Hotell Nore, Stegeholmshälsan, Telia, Knoblauch och redovisningsfirman Matrisen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om