Inga spår av fågelinfluensan
Av fågelinfluensan har Anders Birgersson, Skärsmaren (Stora Askö) inte hittat ett enda spår. Ändå besöker han systematiskt varenda liten kobbe i det stora område där han är tillsyningsman och där han regelbunden inventerar fågelbeståndet.
Inventerar. Anders Birgersson, Stora Askö inventerar fågelbeståndet i norra Tjust skärgård regelbundet sedan 1998. Han har inte hittat några tecken på fågelinfluensa däremot noterar han att ejderstammen minskar kraftigt. FOTO: HANS BRANDIN
Foto: Fotograf saknas!
Inventeringen i maj omfattar tidiga häckningsarter som ejder, grågäss och knölsvan. Längre fram i juni räknar Anders Birgersson tärnor, vadare och måsfåglar.
- Mest påtagligt är den massiva minskningen av ejder, säger Anders Birgersson. När jag började på 1990-talet fanns det enormt mycket, även ur ett historiskt perspektiv, sedan började se första tecknen på minskning. Ejderungar dog. Nu på senare år kommer betydligt färre vuxna som tillbaka för att häcka.
- På vissa öar kunde jag räkna 25-30 ådor som låg ruvade. Samma skär idag har en eller två ådor. Så stor är minskningen. Även om man itne jämför med toppåren är minskningen alarmerande. Jag tror orsaken är födobrist, virussjukdomar eller tarmparasiter.
- Samtidigt har grågåsstammen vuxit. De började häcka här först på 1960-talen och omkring år 2000 kom en stor explosion, även om det inte var så många gäss som ejdrar. Nu har ökningen kommit av sig och stammen minskar istället.
De vanliga arterna fiskmås och gråtrut förekommer i ungefär samma omfattning som tidigare. Förut var ejdern vanligast, nu kommer den fyra efter fiskmås, gråtrut och silvertärna.
- Det finns en del arter på mina områden som förekommer men är mindre vanliga, det är exempelvis labb, gravand, skedand, roligt nog också silltrutar (svartmantlad och gula ben) och enstaka par av skräntärna.
- Bland vadarfåglar är strandskatan helt dominerande, därefter kommer rödbena och roskarlen med sitt speciella, knattrande läte. Utöver dessa förekommer enstaka exemplar av drillsnäppa, större strandpipare och tofsvipa. I mellanskiktet finns gräsand, stor- och småskrak, vigg, skrattmås och havstrut, visserligen inte så många men ett ganska jämt bestånd.
Av rovfåglar finns havsörn i området, vissa år även tornfalk och fiskgjusen ser Anders Birgersson också ibland, berguv finns i närområdet men har bara hans bevakningsområde som skafferi. När örnarna åter började patrullera ytterskären kanske de gjort ejdern osäker och fått dem att dra sig inåt mer skyddade lägen.
- Kunskapen om och respekten för naturen ökar för varje år hos allmänheten. Tillsyningsmännens närvaro har säkert en preventiv effekt, det är inte många jag behöver säga till per år. Jag har ett 100-tal skyltar att se till varje år och på en del är skyddet förlängt till den 31 juli. Jag anser att skyddet generellt borde sträckas ut till 20 juli.
Så jobbar vi med nyheter