Bedrägeriet mot Nordeakunden John-Erik är ett parallellfall till det som vi skrivit om flera gånger, som drabbade en kvinna i Västervik. I hennes fall hölls hon som bedragarnas gisslan i 20 timmar, över telefon. Ekonomiskt sett förlorar hon 135 000 kronor från sina besparingar, och från en förenings konto, och rent mänskligt förlorar hon mycket av sin trygghet. Hon gömmer traumat inuti sig och väninnan vittnar om att hon förändras av händelsen.
Kärnan rent juridiskt, som nu tingsrätten tagit ställning till i ett parallellfall, är att "Maria" gjorde den faktiska överföringen själv.
Så var även fallet för Nordeakunden. Bedragarna lurade i januari 2023 honom att först föra över pengar från sitt sparkonto till sitt personkonto, därefter höja Swishgränsen från 5 000 kr till 100 000 kr och slutligen föra över 100 000 kr via Swish till en okänd person, en så kallad målvakt.
Bankkunden, som företrätts av Konsumentombudsmannen, väckte talan mot Nordea i december 2023. Konsumentombudsmannen Cecilia Tisells vilja var att bankernas ansvar vid dylika fall skulle skärpas. Maria gladdes åt beskedet och hoppades att det skulle kunna ge henne någon form av upprättelse.
Men enligt tingsrätten är banken inte skyldig att ersätta bankkunden eftersom överföringen skett på begäran av konsumenten. Tingsrätten anser inte heller att det bevisats att banken agerat oaktsamt och avslår också begäran om skadestånd.
Biträdande Konsumentombudsman Kristofer Johannesson kommenterar domen så här, på deras hemsida:
– Vi noterar att domstolen inte delar vår syn på bankernas ansvar vid den här typen av bedrägerier. De drabbade har inte samtyckt till att skicka över pengarna till en bedragare, utan agerat i tron att de räddar sina pengar. Bankkunderna har dessutom haft anledning att förutsätta att banken ska agera på ett sätt som skyddar deras pengar, säger han.
De skriver också att domen kommer att överklagas.