Grafen visar hur stor andel av investeringsbudgeten som användes år för år i Västervik mellan åren 2019 och 2024. 2019 förbrukade man 75 procent. Sedan dess har andelen stadigt sjunkit till 52 procent 2024.
Inför 2024 så hade kommunen en lista med beslutade investeringar på 115 miljoner kronor. Vid årets slut så hade man genomfört investeringar för 59,7 miljoner kronor.
– I huvudsak beror det på att planerade investeringar försenats eller inte blivit av. Försenat genomförande av planerade investeringar beror främst på att kommunen har en liten utförarorganisation och att marknaden är överhettad. Det kan ibland vara svårt att hitta leverantörer, sägs det i årsredovisningen.
Problemet med att man inte lyckas genomföra alla investeringar är inte nytt. Yasmine Dernelid, nytillträdd chef på samhällsbyggnadsenheten, säger att det till viss del är naturligt att allt inte genomförs enligt budget:
– Det kan uppstå förseningar på grund av ett överklagande. Det kan också vara så att vi gör en stor del av ett arbete, och så behöver marken få sätta sig. Då blir vi färdiga först året därpå.
Yasmine Dernelid, chef på samhällsbyggnadsenheten, säger att det är naturligt att inte alla projekt i budgeten för ett år kan genomföras.
Däremot är siffran att bara drygt 50 procent av investeringsbudgeten användes 2024 rekord för de senaste åren. Både Yasmine Dernelid och kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson (M) för fram en delförklaring: Investeringsbudgeten på över 100 miljoner var stor – kanske för stor.
Inför budgeten 2026 säger båda att investeringsbudgeten kommer att bli lägre. Projekten blir färre, och då bör man hinna med en högre andel.
När kommunen inte hinner med ett projekt ena året skjuts det som regel fram, och blir gjort något av de kommande åren. Vi tog tre exempel i början av artikeln, där är läget följande:
• Kajarbeten på Gränsö: Arbete pågår med att utreda en lösning.
• Centrumförnyelse Totebo: Upphandling pågår och projektet beräknas kunna genomföras under 2025.
• Ombyggnad av Kustbevakningens hamn: Arbete med kostnadsberäkning och att jämföra olika alternativ pågår.
Kustbevakningens hamn i Västervik ska byggas om. Just nu utvärderar man olika alternativ.
Kommunalrådet Harald Hjalmarsson för fram en annan aspekt av investeringarna, och det är de investeringar som pågår i de kommunala bolagen. Han säger att Västerviks kommunkoncern, det vill säga kommunen inklusive de kommunägda bolagen, i dag har en låg lånenivå jämfört med andra kommuner. Men det kan ändra sig snabbt. Ute i bolagen diskuteras flera stora investeringar. Hjalmarsson räknar upp några av dem:
• En ny högstadieskola i Västervik.
• Ett nytt reningsverk och längre fram en ny vattentäkt. Till det kommer att stora delar av ledningsnätet i kommunen är i stort behov av att bytas ut.
• Bostadsbolaget vill bygga nya bostäder.
– Om belåningsnivån stiger så kommer räntekostnaderna att stiga, säger Hjalmarsson.
Det kan i förlängningen drabba kommunens kärnverksamheter. Skolan och omsorgen kan drabbas på flera håll om de kommunala bolagen behöver kompensera sig för ökade kapitalkostnader. Det kan ske genom höjda´hyror och höjda avgifter på vatten och värme.
– Sambandet är väldigt tydligt, säger Harald Hjalmarsson, men lägger till: Där är vi inte än, och dit vill vi inte komma.
Enligt honom pågår ett arbete bland tjänstemännen att gå igenom det samlade investeringsbehovet som finns i kommunen, och att göra prioriteringar. Vad brådskar, och vad kan man skjuta på?
– Vi försöker hålla ett tioårigt perspektiv.