Ja till Gränsöplanen
Kommunfullmäktige sade ja till den nya planen för Gränsö. 30 nya tomter skapas, mellanområdet blir kommunalt VA-område och delar av naturreservatet upphävs.Men frågan kan komma igen efter valet.
Varnade för ekonomisk smäll. Anita Bohman (s) tror att det kommer att dröja länge innan kommunen får tillbaka de 21,3 miljoner kronor som den nya Gränsöplanen kostar.
Foto:
I tre år, nästan på dagen exakt, har planen för Gränsö mellanområde varit en av hennes arbetsuppgifter. Få planer har väckt sådana reaktioner.
När hon gick igenom planarbetet nämnde hon några av de områden som vållat många reaktioner.
- Det bäddar för intressekonflikter när man ska omvandla ett fritidshusområde till att bli ett område för permanentboende. En del vill att området ska vara som det alltid varit, men erfarenheten visar att allt fler vill göra sina fritidshus till permanentboende. Det ställer helt andra krav på området när det gäller gator och belysning.
Hon hävdade också att man försökt ta så stor hänsyn som möjligt till att man var inne i ett område med stora naturvärden. Till exempel har man försökt att samordna dragningar av gator med VA-nätet för att intrånget i naturen ska bli minimalt.
En stridsfråga har varit de många bryggor som finns längs med Gränsös stränder. Svartbyggen eller lagliga? Kommunen gör bedömningen att de överenskommelser som gjordes mellan stugägare och den dåvarande markägaren på 60-talet inte längre gäller. Trots det får bryggorna bli kvar under förutsättning att strandremsan inte privatiseras.
I detaljplanen finns en gemensam brygganläggning.
- Den ska inte kommunen bygga. Planen ger möjlighet till en anläggning, men det får bli en fråga för en samfällighet på Gränsö, till exempel om de 30 nya tomtägarna vill ha båtplats, förtydligade Ulla-Brita Stävmark.
Bland de politiska partierna kunde tre linjer skönjas.
Fempartimajoriteten sade ja till planen. Den i talarstolen allra ivrigaste försvararen av planen var Harald Hjalmarsson. Han lyfte fram att attraktiva sjönära tomter har varit en prioriterad arbetsuppgift i kommunen. På så sätt hoppas man få tillväxt och inflyttning.
Lösningen med 30 nya tomter är mer ekonomisk än att nöja sig med de 20 lucktomterna hävdade han.
- Med 30 tomter kommer exploateringen att kosta 22,3 miljoner kronor. Då måste vi sälja tomter för 600 000 kronor styck.
Styckepriset för tomterna om man bara skapar 20 nya tomter skulle bli 830 000 kronor.
Vänsterpartiet ville ha ett avslag.
- Fram till för ett år sedan var vi ganska positiva till det förslag som innebär att man bara bygger på lucktomterna. Sedan fick vi se en bild på vad det var för hus som skulle byggas, och det var inga småhus, sade Mariann Gustafsson som förutspådde en förändrad karaktär på området.
Socialdemokraterna och miljöpartiet stod för en mellanlösning. De 20 lucktomterna - det vill säga tomter insprängda i den befintliga bebyggelsen - får exploateras. De båda partierna riktade kritik mot den mjuka VA-lösning som innebär att de som redan har hus i området inte kommer att tvångsanslutas till det nya kommunala VA-nätet. Anslutningen görs först när tomtägarna utnyttjar den utökade byggrätt som den nya planen ger.
- Exploateringen kostar 21,3 miljoner kronor. Den här lösningen gör att det kommer att ta lång tid innan kommunen får tillbaka de pengarna, förutspådde Anita Bohman (s).
- I Lofta, Gursten och Gamleby har vi tvångsanslutit tomtägare som haft egna, nya VA-lösningar. Nu särbehandlar vi plötsligt de boende på Gränsö, menade Akko Karlsson (mp).
Att bara yrka avslag var ingen bra lösning enligt henne.
- Vi måste se verkligheten. Redan i dag bor människor på Gränsö året om. Det är en positiv utveckling att ett fritidshusområde blir året-runt-boende.
Anita Bohman förvarnade om att Gränsöfrågan inte är slutligt avgjord - särskilt inte om det blir regimskifte efter valet.
- Då kommer vi att titta på planen igen.
- Och då följer ytterligare tre års planarbete, varnade Harald Hjalmarsson (m).
Majoriteten vann en votering mot s-mp-linjen med siffrorna 32-23. Vänsterpartiet lade ner sina röster.
Så jobbar vi med nyheter