"Jag trodde det var någon som skämtade"

Karin Larsson förstod först inte att det var ett riktigt, väpnat rån.- När jag fick se de två männen komma in med mössorna neddragna över ansiktena var jag helt säker på att det rörde sig om ett skämt. En slags ploj. Först efter en stund insåg jag att det var "på riktigt".Inne i den trivsamma Ica-butiken finns en hörna med ett litet bord och några stolar. Ta en kopp kaffe och en kaka, uppmanar ett anslag på väggen. På bordet ligger på onsdagen några hophäftade teckningar från barnen i Ukna skola. "Vi tänker på er" står det på förstasidan.- De gjorde teckningarna på morgonen i skolan och kom sedan hit direkt. Barnen är så gulliga. Även massor av kunder har varit här och velat prata om det inträffade. Det känns bra att få berätta, säger Karin Larsson.- Hit med kassan, skrek männen flera gånger under rånet.Både männen och Karin var nervösa och när Karin råkade kasta en bunt sedlar på golvet vrålade en av rånarna till henne att inte göra så.Karin Larsson vill inte berätta hur mycket pengar rånarna fick. Eftersom diversehandeln är den enda plats i Ukna med kontanthantering, och därtill ombud för Svenska Spel, kan det dock ha rört sig om en ganska ansenlig summa.- Jag har aldrig haft någon tanke på att bli rånad, men det är klart att det är ju småbutiker som vår med kontanthantering de ger sig på. Butiker som ligger långt från närmaste polisstation och med många flyktvägar åt alla håll.Knivrånet var över på bara några minuter. Sedan försvann männen springande ut ur butiken.- Jag låste omedelbart alla dörrar och ringde min make Torbjörn som arbetade i närheten. Han kom direkt och larmade sedan polisen.Karin LARSSON är själv förvånad över att hon dagen efter är så lugn och inte har några som helst problem med att jobba. På onsdagen ställde dock dottern Mia upp och hjälpte föräldrarna i butiken. Det var ju så många som ville prata med Karin. Både kunder och släktingar. Väpnat rån är en stor händelse på den lilla orten Ukna.- Jag pratade med en psykolog i morse och fick veta att en reaktion ibland kan komma senare. Jag känner dock i dag ett oerhört starkt stöd från alla här på orten. De tänker på mig.- Det är jag tacksam för, säger Karin Larsson och ger sin faster Inez Gustafsson en kram då Inez lämnar butiken efter att ha handlat varor som hon på grund av all uppståndelse först råkar glömma kvar i affären.Karin Larsson berättar att det nästan varje dag strax före sex brukar komma in två snickare hon känner i butiken.- De tar sig en kopp kaffe fram till dess jag stänger butiken. I tisdags kväll dök de aldrig upp.- I efterhand tycker jag dock att det var tur att inga kunder fanns i lokalerna, eller kom in, när rånarna var här. Då vet man aldrig hur det här hade slutat.Kunden Nenne Pettersson åkte förbi Ica-butiken en stund efter rånet.- Jag såg att det lyste i affären samtidigt som det stod en massa polisbilar på gatan utanför. Jag trodde det var någon slags trafikkontroll. Först på onsdagsmorgonen hörde jag på radion om vad som hänt. Det känns obehagligt att något sådant här kan inträffa i lilla Ukna.

"Jag trodde det var någon som skämtade"

På onsdagen jobbade hon som vanligt, den rånade affärsinnehavaren Karin Larsson på Ica Nära i Ukna, några mil norr om Västervik. - Jag tycker det känns bäst så. Det är mitt sätt att bearbeta det inträffade på.