Det var en samlad Jeanette Cousins som radioprofilen Lotta Bromé fick på tråden under gårdagens upplaga av radioprogrammet P4 Extra:
- Jag, min man och vår 3-åriga dotter var hemma. Vi var med om en jordbävning för fem månader sedan, men den här kom igång snabbare och skakade om så totalt. Nu ramlade allt ner från hyllor, fotoramar, glas, teven, allting är helt raserat. Vi har två pojkar som var i skolan. Vi ville bara ha hem dem. Och de var okej. Min äldsta son, som är tio år, hade varit på utflykt in till stan på förmiddagen med buss. De hade varit i en av de här gamla byggnaderna som rasat ihop, men de hade hunnit tillbaka till skolan innan.
- Visst blev jag rädd. Jag blev rädd för barnens skull. Vi gick ut i trädgården. Man såg marken gå i vågor. Då skrek min tioårige son "jag vill åka härifrån, jag kan inte sova i natt". Då lämnade vi huset, stängde av allting, tog med värdesaker och datorer. Nu är vi en timme utanför Christchurch, hos vänner.
- Huset har kommit på glid. Ena halvan har kommit i vinkel och nu är det helt snett.
På frågan från Lotta Bromé hur stämningen i staden är, svarar Jeanette:
- Det positiva är att människor pratar med varann. Men det är mycket rädsla i luften. Förra gången skedde jordbävningen på morgonen. Nu var det mitt på dagen. 65 är det med säkerhet som dött. Det är läskigt. Det är mycket förstört och det var någon byggnad som hade ramlat rakt över en buss och där hade det dött flera stycken. Då tänker jag på min son som hade åkt buss på förmiddagen. Hade det hänt två timmar tidigare kunde de ha varit ute på vägen.
- Vi åker tillbaka nästa vecka. Då får vi reda upp allting och hur vi ska få ordning på huset.