John Bauer sågas av Skolinspektionen

Per Erik Lorentzon, utvecklingschef för John Bauer-gymnasierna i Sverige, får en smärre chock när VT ringer upp för en kommentar:- Jag har inte hunnit få något beslut ännu. Det här var oerhört trist! Väldigt tråkigt att vår ansökan inte gick igenom. Vi kommer nu givetvis att komplettera våra uppgifter och snarast begära en omprövning av beslutet. Det kan också bli färre elevplatser.Svante Petersson startade ett samhällsvetenskapligt och ett estetiskt program, långt innan John Bauer i våras köpte hans Östra akademin.I slutet av mars slog John Bauer-skolornas ägarbolag Ultra Education AB på stora trumman och lät meddela att de två programmen i Västervik nu skulle kompletteras med ytterligare sex.De fem program Skolinspektionen nu säger nej till är: IT-programmet, specialutformat Elprogram (EC). IT-medieprogrammet, specialutformat Medieprogram (MP). Entreprenörsprogrammet, specialutformat Handelsprogram (HP). Hotell- och restaurangprogrammet, inriktning Restaurang och inriktning Hotell (HR). Hälsa och Idrottsprogrammet, specialutformat Omvårdnadsprogram (OP).Ansökan innehåller, enligt Skolinspektionen, brister både vad gäller elevprognoser och ekonomi.- Sökanden har inte visat att man kommer att få ett tillräckligt stort elevantal för att säkra skolstart för de sökta utbildningarna och fortsatt verksamhet med varaktighet och stabilitet.Skolinspektionen anser inte sökandens budget vara trovärdig:- Man har i ansökan inte lyckats visa att man kommer att få det antal elever budgeten är baserad på.John Bauer-gymnasiet hade planerat ta in 25 elever/år på sina nya program, alltså 150 elever per år.På program efter program skriver nu Skolinspektionen att etableringen vid John Bauer-gymnasiet med en dimensionering på 25 elever per år "bedöms utgöra ett hot mot Västerviks kommunala xxxxx-program".Endast när det gäller att starta ett nationellt Fordonsprogram ser Skolinspektionen inga negativa konsekvenser för skolväsendet i Västervik.Avslutningsvis påpekar Skolinspektionen att en etablering av en friskola "inte får medföra långsiktiga negativa konsekvenser för kommunens eget skolväsende, såsom avsevärt ökade kostnader för kommunen som en följd av att skolverksamhet bedrivs i mindre effektiv omfattning och med lågt kapacitetsutnyttjande".