Resurserna till landets fritidshem har inte ökat i samma omfattning som antalet barn. Barngrupperna är mer än dubbelt så stora i dag, jämfört med 1980, och det går nästan tre gånger som många barn per vuxen.
Om det skriver Kommunal i sin nya rapport "Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara", som VT berättade om i går.
En av dem som vi då sökte för en lokal kommentar var skolpolitikern Gunnar Jansson. När VT når honom på tisdagen, säger han att staten borde skjuta till mer pengar. Resurserna har inte hängt med, när det gäller utvecklingen av antalet barn.
- Just nu är det ju så att vi har för lite pengar till allt vi vill.
Men såvitt han vet och har sett, finns det inga planer att spara mer på fritids nu i kommunen.
Kommunal skriver i sin rapport att fritids snarare är förvaring än utvecklande verksamhet.
- Allt kan ju bli bättre, men jag skulle fortfarande säga att det är en bra verksamhet. Målet är givetvis att vi ska ha en så bra verksamhet som möjligt, så att det inte ska bli förvaring, utan en bra verksamhet för våra barn, säger Jansson.
Gunnar Jansson konstaterar också att Västervik inte ligger sämst till i länet, när det gäller läget på fritidshemmen. Av rapporten framgår att Västervik ligger ungefär på medel, sett till antalet barn per vuxen - 20,5.
Han har inte fått några signaler om att många föräldrar är oroliga när barnen är på fritids eller känner press att hämta tidigt. Det är i alla fall inget som har framkommit i rektorernas rapporter och kvalitetsredovisningar.
Samtidigt tillägger han att det säkert kan vara föräldrar som känner så ändå.
Christin Rampeltin Molin (M) har uppfattningen att det fungerar rätt bra på fritids. Personalen delar ofta upp grupperna utifrån vad barnen vill göra.
När det gäller antalet inskrivna barn per anställd och per avdelning ligger Västerviks kommun bättre till än kommungruppen och riket.