Kaggebofjärden ska bli renare

Innan Vattenmyndigheten ålägger åtgärder ska de boende runt avrinningsområdet till Kaggebofjärden själva, i samarbete med myndigheter, ta fram ett mål och ett program för att nå dit. Vattendirektivet har tagits på allvar och eftersom området inte är särskilt utsatt så finns goda förhoppningar om framgång.

Forskar. Lotta Andersson, forskare på SMHI. FOTO: HANS BRANDIN

Forskar. Lotta Andersson, forskare på SMHI. FOTO: HANS BRANDIN

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2006-04-21 00:25
- Projekten runt Kaggebofjärden syftar till att engagera de som bor i området, säger Lotta Andersson, forskare på SMHI. Arbetet med vattenstatusen i området inleddes i grupper av lantbrukare, personer med enskilda avlopp, kommuner och landsting. Nyligen träffades alla grupperna tillsammans vid ett stormöte i Långrådna bygdegård där 60 personer deltog.

- Det verkar som om fosfor är ett större problem än kväve i området, säger Lotta Andersson. Visserligen står jordbruket för den absolut största delen av fosforutsläppen, men en del går inte att åtgärda det är priset för en inhemsk produktion. Av det som går att åtgärda så står enskilda avlopp för lika mycket fosforutsläpp som lantbruket.

På mötet fördes en diskussion och deltagarna talade om vilka mål som ska gälla och hur man kan komma dit. Grupperna fick tala om vad som prioriterades när det gäller vattenkvalité.
När det gäller sjöarna Vindommen och Rånen så var deltagarna överens om att man vill uppnå ett drickbart vatten. För Kaggebofjärden prioriteras levande bottnar.

- Utifrån målsättningen kommer länsstyrelsen att räkna ut vilka koncentrationer av närsalter som är maximalt och jag i min tur ska räkna ut hur många kilon utsläppen måste minska, säger Lotta Andersson. Sedan ska vi göra en åtgärdsplan för att komma ner till önskat resultat.
- Meningen är att i slutet av året kunna presentera denna åtgärdsplan för vattenmyndigheten för södra Östersjön (som finns i Kalmar).
Sverige är indelat i fem vattenmyndigheter som helt klart inom en snar framtid kommer att kräva lokalt förankrade åtgärdsplaner där det inte redan är bra vattenstatus. Så området runt Kaggebofjärden ligger steget före.

- Chanserna att nå en positiv förändring är stora, säger Lotta Andersson. Här finns inga tätorter och inget jätteintensivt jordbruk, så det borde inte vara några större problem att komma ner till god status.
För Kaggebofjärdens del är det mer närsalter som transporteras ut än in. Så där hjälper inte insatser i Polen och Baltikum utan bara insatser i avrinningsområdet.
Två projekt
"Vattendirektivet i Kaggebofjärdens tillrinningsområde" är i själva verket två projekt: dels "Vattendirektivet och Kaggebofjärden" som leds av Rune Hallgren och finansieras av Kustlandet-Leader+, dels ett forskningsprojekt "Deltagande modellering" som finansieras av FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) och är ett samarbete mellan Lunds Universitet, Linköpings Universitet samt SMHI.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om