"Känns inte som vi är första prioritet"

Det har gått ett år sedan samhället skulle vara tillgängligt för alla. Vi lät rullstolsburne Stefan Karlsson pröva om Västervik city nått målet.

Stefan Karlsson känner att de med funktionsnedsättningar inte är prioriterade.

Stefan Karlsson känner att de med funktionsnedsättningar inte är prioriterade.

Foto: Anders Steiner

Västervik2011-01-11 00:00

Stefan backar sällan för en utmaning. Inte den här dagen heller. Han har tagit sig hela vägen med sin rullstol över och förbi snö och is. Hela vägen från Kvantum till Storgatan i Västervik.

- Det ser ut ungefär som det gjorde i början av förra året. Vid Allén var det väldigt dåligt. Jag har fått köra ut på vägen eftersom det inte gått att ta sig fram på trottoarerna. Och hela Storgatan här skulle de kunna skyffla bort. Det är ingen skillnad från förra året. Det känns inte som vi är första prioritet.

Riksdagen beslutade för några år sedan att samhället skulle vara tillgängligt för alla 2010. Förra året gjorde också kommunen en inventering av kommunala objekt. Den visade att flera av byggnaderna hade en låg grad av tillgänglighet. Nämndhuset, resecentrum och biblioteket var några exempel.

Men på biblioteket har Stefan inga större problem att ta sig in och låna en bok.

- Men hissen är inte så stor. För personer med el-permobil blir det nog trångt här, säger Stefan och tar sig upp till övervåningen.

Kommunen ska se över hur man kan förbättra tillgängligheten i sina byggnader.

På biblioteket är man redan igång och funderar.

- Vi har ju inte en helt optimal byggnad med flera våningar här och det är som Stefan säger hissen är trång, men därför har ska vi ha en lånerullstol här. Vi har förstått att vi kanske måste sätta in gardiner här också så att det inte blänker så mycket för de synskadade, säger bibliotekschef, Elisabeth Axelsson.

- Låna däremot går bra jag inte ska ha något från högsta hyllan. Här finns det bord som går att sänka. Det är bra, tillägger Stefan.

En färsk undersökning från företaget Assistansia visar att fyra av tio med funktionsnedsättning upplever kläddaffärer som otillgängliga. Av de 250 personer som deltog var 22 procent ganska missnöjda, 18 procent var mycket missnöjda och endast nio procent var mycket nöjda med tillgängligheten i landets klädbutiker.

- Det finns fortfarande en del småbutiker som är svåra att ta sig in i Västervik. Men jag förstår samtidigt om de inte kan satsa mycket pengar på en ramp som dessutom kanske blir för brant eller tar upp för mycket utrymme.

Vi har tagit oss till en klädesbutik och ett provrum.

- Här var det trångt. Det går inte att vända sig om. Det skulle vara smidigare om det var större, säger Stefan.

Han menar att om man inte kan handla kläder på grund av att man har en funktionsnedsättning så är det diskriminering.

- Vi tror att vi är så himla bra i Sverige på tillgänglighet. Det är ofta mycket bättre utomlands. Det finns handikapptoaletter, så det vore bra om det kunde finnas handikapp-provrum också.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om