Katten Sixten hittad - efter fyra månader

- Vi hade väl gett upp hoppet för ganska länge sedan. Det säger Jennie Rosander i Växjö, vars katt försvann i Västervik vid midsommar. I fredags återförenades de.

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2009-11-09 14:02
Det var när Jennie firade midsommar i Västervik som sjuårige bondkatten Sixten plötsligt försvann. Hon tror att några barn kan ha skrämt iväg honom.Jennie fick åka hem till Växjö utan sin katt. Veckorna gick, och månaderna, och hon trodde inte att hon någonsin skulle få se sin katt igen.Hemma i Växjö gick Sixtens kompis, grannkatten Findus, runt och letade och var ledsen även han.Ibland drömde Jennie om sin katt. Någon vecka innan han kom tillbaka hade hon en intensiv dröm, där Sixten kom hem till dem i Växjö och blev insläppt genom balkongdörren. Sedan "stångade de panna" med varandra, som de brukar. Men det var bara en dröm.Vändningen kom efter drygt fyra månader. Då dök en okänd katt upp hos Hans och Siv Gustavsson i Västervik. De satte ut mat och la ut en filt åt den att ligga på.När det senare började snöa, tog de in katten och såg till att den hamnade hos Djurskyddet.Efter en annons med bild i VT gick allt fort. Jennies syster såg annonsen och hennes mamma åkte iväg för att titta på katten.Sedan ringde hon till sin dotter i Växjö, och frågade vad hon önskade sig mest av allt.- Min katt, sa jag, berättar Jennie Rosander för VT ett par dagar senare.- Ja, då kan du komma och hämta honom, svarade mamman.På fredagen skedde den lyckliga återföreningen. Sixten är nu tillbaka i Växjö och vilar upp sig efter tiden som vildkatt. Han är lite mager, men inte så farligt, så Jennie tror att folk kanske har matat honom ibland.Mest vill han äta och sova, men han blir sakta sitt gamla jag igen.På söndagen var han ute en sväng för första gången. Efteråt kom Finus dit. Han blev alldeles till sig över att känna lukten av sin kompis, så då fick de hämta ut Sixten lite igen.De båda katterna var rörande glada över att ses igen, men Sixten var samtidigt trött, och orkade inte busa något.Jennie är djupt tacksam mot alla som har tagit hand om hennes katt på olika sätt sedan i somras, både privatpersoner och föreningen Djurskyddet.- Det är skönt att det finns folk som bryr sig och är djurvänner. Då känner man att det finns hopp för mänskligheten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om