Klartecken för ännu en friskola i Västervik

Förra veckan var det kommunstyrelsen som avhandlade John Bauergymnasiet. På tisdagen var det barn- och utbildningsnämnden som tog sig an nästa friskoleansökan. Den här gången behandlades Kunskapsnavet AB:s ansökan om att starta två olika inriktningar: Futuria Campus, ett slags flexigymnasium med samhällsinriktning, där delar av utbildningen ges på distans, och InterPersonal School, ett naturvetenskapligt program som bygger på en annorlunda pedagogik. Personerna bakom Kunskapsnavet, Peter Habbe och Joakim Björkman, kallar den för "skapa vetande-pedagogik" och den går, grovt förenklat, ut på att en avancerad språkanvändning är förutsättningen för att kunskap ska fastna hos eleven.Den borgerliga majoriteten körde samma svar som man använde när John Bauer diskuterades; "Vi har inget att erinra mot ansökan". - Det fanns en positiv bild men vi valde att säga "vi har inget att erinra", säger nämndordföranden Mats Hugosson (c), som tycker att friskolan verkar intressant. - För medborgare som av naturliga skäl, som handikapp eller allergi, inte kan vistats i en vanlig skollokal är distansutbildningen säkert intressant. Det naturvetenskapliga programmet med den annorlunda pedagogiken ser han som ett komplement till gymnasiets naturprogram, som säkert kan attrahera elever både från Västervik och andra kommuner. Enligt Hugosson har kommunen mycket att vinna på friskolorna. - Det finns många aspekter i det här, varje potentiell elev utifrån är en potentiell medborgare. Skolorna kan också få fler Västerviksbor att stanna kvar i stan.Oppositionen är inte lika positivt inställd till de nya friskolorna. Gunnar Jansson (s) yrkade avslag för båda programmen. - Det här är inga nya program, vi har natur på gymnasiet.Den nya pedagogiken gör ingen skillnad?
- Nej, natur som natur.Han tror inte heller att programmen kommer att dra folk från hela landet. - Jag tror inte att vi kommer få en stor grupp utifrån, då ska det vara en väldigt speciell utbildning, som musikutbildningen i Hultsfred.Enda gången han kan tänka sig att säga ja till en friskola är om den erbjuder något helt nytt som inte den kommunala skolan har. Jansson tycker att kommunen borde utreda vad friskolorna kommer att kosta. - Vi har en ganska begränsad ekonomi, det är våra skattepengar vi betalar med, då tycker jag att man ska vara mer försiktig. Friskoladiskussionen avslutades med votering om båda programmen, som slutade 9-6 till majoriteten i båda fallen. Yttrandet ska även passera kommunstyrelsen, innan det går vidare till Skolverket som avgör om Habbe och Björkman får lov att starta skolan.

Klartecken för ännu en friskola i Västervik

Åsikterna gick återigen vitt i sär när en friskoleetablering skulle diskuteras av barn- och utbildningsnämnden. Slutresultatet blev som väntat ett medgivande från majoriteten.