I december berättade VT att 16.06-tåget från Västervik skulle få en tidigare avgång. Avgången har varit populärt bland många pendlare.
Orsaken var att ett transportbolag ville använda Tjustbanan för godstrafik vid den tidpunkten, och att Trafikverket som fördelar tågtider ansett att godsföretagets behov vägde tyngst.
- Jag ville veta mer om hur ärendet handlagts, berättar Olof Nimhed för VT.
Han fick svaret från Trafikverket att KLT aldrig har protesterat i formell mening. Innan tidtabellerna för 2012 sattes definitivt i höstas fanns en möjlighet att anmäla tvist mot Trafikverkets förslag. Det gjorde aldrig KLT.
Nimhed tycker att KLT varit alldeles för passivt.
- Om en av de populäraste turerna får en sämre tid förstår var och en hur det kommer att påverka underlaget för trafiken på Tjustbanan, säger han.
Jonas Westberg, chef för den avdelning som sätter tidtabellerna på Trafikverket, förklarar:
- Visst har KLT protesterat inför beslutet, men genom att inte begära tvist har de inte gjort någon formell protest.
Vad har det för effekt i praktiken?
Det kan man bara spekulera i. Westberg förklarar det som att när trafikbolagen kommer in med sina önskemål försöker Trafikverkets handläggare göra en rimlig bedömning, om det finns flera bolag som vill ha samma avgångstid. Man tar till exempel hänsyn till vad det får för konsekvenser för de olika trafikföretagen, om de skulle få en annan tid än den önskade. Det kan till exempel vara konsekvenser som att man missar ett anslutande tåg, eller att en annan avgångstid innebär att man inte hinner få med lika mycket gods, eller passagerare.
Skulle ett av bolagen begära tvist blir handläggningen mer formell. Då använder man klassningar av hur viktiga de olika tågavgångarna anses vara, och man göra samhällsekonomiska bedömningar av de olika alternativen.
- Väldigt ofta står våra bedömningar fast även efter en sådan genomgång, men visst händer det att det företaget som begär tvist får rätt, säger Jonas Westberg.