Kommunens resultat de senaste fem åren. Kommunen går för första gången på många år med förlust.
2024 blev ett år då kommunen kastades mellan hopp och förtvivlan.
• Redan innan årets början förstod politikerna att det skulle bli ett "skitår", för att låna ett uttryck från den tidigare arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin.
– Vi hade inflation och ökade kostnader. Utan någon förvarning fick vi höjda pensionskostnader, berättar Harald Hjalmarsson.
Över partigränserna fattade man beslutet att lägga en budget med ett stort underskott. Det skulle täckas upp med ett tillskott från en resultatutjämningsreserv som bygger på tidigare års överskott. 75 miljoner skulle behöva skjutas till.
Hjalmarsson säger att det fanns en enighet bland partierna att man inte ville spara sig till ett nollresultat. Det skulle ha drabbat verksamheterna hårt.
–Vi vill göra en mjuk omställning.
• Ett tag såg det ut att bli ännu värre än befarat. I oktober fick politikerna en rapport som talade om ett underskott på närmare 100 miljoner kronor innan man täckt upp från reserven.
• När kommunstyrelsen fick det färdiga bokslutet för 2024 i förra veckan drog man säkert en lättnadens suck. Det blev ett underskott, men det behövde bara plockas ut 16 miljoner kronor från reserven för att nå ett nollresultat. På några månader hade resultatet förbättrats med över 80 miljoner kronor.
Hur kunde det förbättras så snabbt?
– I äldreomsorgen satte man in ett åtgärdspaket när man såg att det gick mot ett underskott. Det fick väldigt bra genomslag, säger Christina Bäckström, ekonomichef på kommunen.
Till det kom statsbidrag, reavinster från markförsäljningar och att skatteintäkterna blev högre än förväntat.
Kommunens ekonomichef Christina Bäckström säger att det var många saker som gick åt rätt håll under de sista månaderna 2024. Bland annat fick ett sparpaket inom äldreomsorgen stark effekt.
– Det brukar höra till att man tackar personalen för deras arbete vid bokslutet. Det är verkligen befogat i år. Den har gjort ett jättejobb under tuffa förhållanden, säger Harald Hjalmarsson.
Det har inte gått smärtfritt. I höstas fick VT signaler från anställda inom omsorgen som var oroliga för att det inte skulle gå att få ut semesterdagar när det blev mer restriktivt med att plocka in vikarier.
Finns det en risk att kommunen blir mindre attraktiv som arbetsgivare om marginalerna är så här små?
– Ja, risken finns, säger Harald Hjalmarsson, och säger att sparpaketen kan fungera som kortsiktiga och tillfälliga lösningar. Kommunen behöver vara observant och ha framförhållning för att inte tvingas till de paketen.
Samtidigt konstaterar han att det inte är lätt när omvärlden var så ombytlig som den var 2024. Den närmaste framtiden ser inte enklare ut.
– Nu får vi signaler om att räntorna kanske inte kommer att sjunka och att inflationen kanske är på väg upp.
Han är ändå optimistisk inför budgetarbetet för 2026 som redan har dragit igång.
– Med reservation för alla osäkerheter så ser det bra ut. Vi ser ut att kunna lägga en budget utan att utnyttja resultatutjämningsreserven.
Diagrammet visar vart kommunskatten gick 2024.
För att verksamheterna ska slippa att kastas in nya akuta sparprogram så talar han om behovet av en mjuk omställning. Det handlar till stor del om att minska lokalkostnaderna. Innan sommaren hoppas han att det ska ha kommit några förslag från barn- och utbildningsförvaltningen, bland annat om en ny högstadieskola, men också förändringar inom förskolan med tyngdpunkt på centralorten.
Samtidigt betonar han att även om det är viktigt att ekonomin är i balans så finns det utmaningar i verksamheten.
– Det finns en utmaning som överglänser alla andra, och det är hur vi når bättre resultat i skolan. Över tid ser vi att vi tappar i måluppfyllelse i skolan.
– Vi måste naturligtvis klara av att göra flera saker samtidigt: kompetensförsörjning av vårt näringsliv, en bättre livskvalitet för våra äldre och unga och att locka människor att flytta hit med attraktivt boende. Men just måluppfyllelsen i skolan är central. Den påverkar så mycket när det gäller kommunens framtid.
Kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M) pekar ut skolresultaten som kommunens allra största utmaning.
Även där spelar ekonomin roll. Barn- och utbildningsnämnden gjorde ett mindre underskott 2024 på fem miljoner kronor. Enligt regelverket måste nämnden kompensera det underskottet under de kommande tre åren. Häromveckan skrev vi att barn- och utbildningsnämnden bad att få slippa det kravet.
Hjalmarsson säger att kommunstyrelsen har godkänt att nämnden slipper det betinget.
– Vi nollställer deras resultat. Det är inget man ska göra lättvindigt, men vi bedömer att det finns skäl. Inte minst med tanke på det jag sade tidigare.
Nollställningen ska även godkännas av kommunfullmäktige.