– Swapparna har åsamkat kommunen kostnader på 130,7 miljoner kronor sedan 1 maj 2013 till och med år 2016. Med enkel matematik kan man räkna ut att det motsvarar årslönen för cirka 320 undersköterskor, alternativt 260 lärare.
Räkneexemplet är hämtat från en debattartikel skriven av Inger Wiman från den 17 november. Hennes exempel visar hur tillspetsad debatten om kommunens användande av swappar blivit .
Samtidigt är det få av oss som vet vad en swap är.
VT har gjort ett försök att bena ut begreppen. Vi har träffat tre kritiker, Kenneth Lind, Wolter Stackelberg och Håkan Brolin, och vi har pratat med Anders Björlin, kommundirektör och Christina Bäckström, ekonomichef.
Vad är en swap?
Det är ett finansiellt instrument där syftet är detsamma som att teckna ett lån med fast ränta. I praktiken tar kommunen alla sina lån med rörlig ränta. Vid årsskiftet hade kommunkoncernen lånat 2 miljarder kronor. Med en swap binder kommunen en del av de pengarna till en bestämd ränta under en bestämd tid. Ungefär 75 procent av kommunens lån är säkrade. I snitt är lånen säkrade till en löptid på motsvarande 3,3 år. Kostnaderna för swapparna ligger på ungefär 50 miljoner kronor på ett år.
Tjänstemännens strategi styrs av en finanspolicy som antagits i kommunfullmäktige. Där tillåts användandet av swappar. Policyn säger också att den genomsnittliga bindningstiden på kommunens lån får pendla mellan ett och fem år.
Varför tar inte kommunen vanliga fasta lån?
– Det kan absolut vara ett alternativ, men historiskt sett har det varit något billigare att använda swapparna, säger ekonomichef Christina Bäckström.
Kommunekonomerna bedömer att vinsten jämfört med fasta lån historiskt varit ungefär 2 miljoner kronor om året på en lånestock på 2 miljarder.
De senaste swapparna tecknades 2014. Att det sedan dess upphört har berott på flera saker. Ränteutvecklingen har varit sådan att kommunen vill minska den genomsnittliga löptiden. Dessutom har swapparnas prisfördel mot fasta lån successivt försvunnit.
Med facit i hand: Har kommunen haft nytta av swapparna man tecknade 2014?
Nej, räntan steg inte, utan har sjunkit. I dag kan kommunen faktiskt få rörliga lån till negativ ränta!
Men varken kommunens ekonomer eller åtminstone en av kritikerna tycker att enbart rörliga lån vore en bra idé:
– Ett villalån på 2 miljoner kronor kanske man helt och hållet kan ta rörligt, men vi kan inte göra det med lån på två miljarder. Scenariot med negativ ränta kändes otroligt för några år sedan, säger Christina Bäckström.
– Kommunen måste säkra en del av sina lån på något sätt. Däremot vänder jag mig mot omfattningen av swapparna, säger Håkan Brolin, som arbetat med utbildningar i olika finansiella instrument på skatteverket.
Både han och Kenneth Lind, som har många år som aktiesparare bakom sig, är kritiska till de långa löptiderna på swapparna. De ligger ofta på sju till tio år. En av swapparna är tecknad på 20 år, och förfaller 2031. Den har en ränta på 4,1 procent.
– Vad vet du och jag om läget då? undrar Kenneth Lindh.
Anders Björlin säger att swappen tecknades innan både han och Christina Bäckström tillträdde, men att den förmodligen tecknades för att ge stabilitet under lång tid.
– Den ger utrymme för att använda större andel rörliga lån.
Kritikerna menar att kommunen borde ha förstått att risken för en stigande ränta var liten.
– Vi har en omvärld med nästan ingen inflation, säger Wolter Stackelberg.
Hur mycket tycker de att kommunen "förlorat" med sina avtal?
– Det är svårt att säga. Men min bedömning är att finansieringskostnaderna skulle kunna vara 30 – 35 miljoner kronor lägre om året, säger Håkan Brolin.
Kommundirektör Anders Björlin å sin sida säger att han inte ser hur kommunen skulle kunna sänka kostnaderna så mycket utan att öka känsligheten för räntesvängningarna.
Hur gör kommunen sina prognoser av räntans framtida utveckling?
– Vi gör inga egna bedömningar, utan använder oss av prognoser från marknaden, säger Björlin.
Prognoserna kommer via Kommuninvest som är ett samarbetsorgan för svenska kommuner. Björlin säger att ekonomiavdelningens uppgift inte är att spekulera kring räntans framtida utveckling, utan att se till att räntorna på de lån som kommunen tagit är säkrade. På senare år har kommunen minskat löptiderna. I takt med att kommunens ekonomi har blivit bättre finns det en större tålighet om räntorna plötsligt skulle vända upp igen.
En del av kritiken handlar om att kommunen tecknat väldigt många swappar hos Nordea 2014. Nordea har även hållit i utbildningar som rör swappar och derivathandel för kommunkoncernen.
– Har det varit utbildningar eller säljmöten? undrar Kenneth Lind.
Björlin och Bäckström tycker att det är naturligt att Nordea både agerat rådgivare och erbjudit swapparna.
– De vann en konkurrensutsatt upphandling när det gäller finansiella tjänster.
Till sist: Hur ser kommunekonomerna på Inger Wimans jämförelse mellan kostnader för swappar och personal?
De säger att hade man använt alternativet bundna lån så hade kommunen fått betala ränta istället. Christina Bäckström säger att varken lån eller lånekostnader går att undvika.
– Det är tack vare dem som kommunen kan investera i till exempel nya skolor.
Anders Björlin lägger till att kommunen i sig inte har några lån, eller lånekostnader:
– Det är i de kommunala bolagen som lånen ligger. På så sätt påverkas inte kommunens verksamhet av lånekostnaderna.
Kenneth Lind menar däremot att lånekostnaderna i bolagen påverkar även annan kommunal verksamhet. Bland de som lånar pengar finns Tjust Fastigheter som hyr ut lokaler till skola och omsorg. Lånekostnaderna påverkar hyresnivån.