I mars kom beskedet att det senaste förslaget till detaljplan för området kring gamla vattentornet i Västervik fick nej i mark- och miljödomstolen. I dagarna meddelade kommunen att man inte överklagar.
Stadsarkitekt Sara Dolk berättar att kommunen tror att det är svårt att vinna framgång i högre instans med det nuvarande förslaget.
– Det enda som vi fick kritik för handlade om kulturmiljöaspekten, men den väger tungt.
Det föll på att detaljplanen ville tillåta en tillbyggnad av tornet med rum för en hiss intill tornet. Domstolen tyckte att det fanns en stor risk för att tornet skulle förvanskas av en tillbyggnad.
Det som kommunen nu tittar på är om det går att hitta en lösning med en invändig hiss. Tidigare har det avfärdats. Jämfört med äldre vattentorn i många andra städer så har tornet i Västervik liten diameter. En stor del av boytan på varje våningsplan skulle ätas upp om man skulle ge plats åt ett hisschakt.
Trots det så saken undersökas.
Om det skulle visa sig omöjligt tror Sara Dolk att det ändå kan bli en ny detaljplan för området. Då försöker man förverkliga andra delar som fanns i förslaget - som nybyggda bostäder på ett närliggande grönområde.
– Det fick ingen kritik av domstolen, och det är ett väldigt attraktivt läge för bostäder. Det ligger förhållandevis centralt och har nära till skola och idrottsanläggningar.
Entreprenören Rikard Granberg säger att han inte gett upp drömmen om bostäder i tornet.
– Titta på hur det ser ut i dag. Tornet förfaller.
En som inte är positiv till beskedet att planerna på bostäder i tornet inte nått en slutpunkt är Anita Andersson Nilsson. Hon är en av de boende som överklagade förslaget till detaljplan.
– Jag tycker att det låter helt förkastligt, säger hon till oss.
Att det inte blir någon tillbyggnad är inte avgörande för henne. Hon är orolig för vad som händer om området blir en byggarbetsplats. Marken är bergig, och området klassas som högradonmark.
Anita och maken Lennart har bott länge i området. Hon berättar om mätningar som gjorts i området av strålningen, och ifrågasätter om marken alls är lämplig för bostäder. Hon befarar också att man kommer att bli tvungen att göra sprängningar i den bergiga marken för att kunna bygga bostäder. De boende har varit oroliga för att det ska leda till damm och sättningar.
Mark- och miljödomstolen skrev strålningen i marken inte är något hinder för att bygga, men att man måste ta särskilda hänsyn när det gäller byggteknik och markarbeten.