Krav på lag om simkunnighet
Sommar, sol och salta bad. Men vattenleken har också ett allvar. Nu vill det Svenska livräddningssällskapet (SLS) att simkunnighet ska skrivas in i skollagen.
- Nu kan kommunen delegera ner till varje rektor att lösa situationen. Om skolorna slarvar med att lära sina elever simma måste eleverna lära sig det utanför skolan. Alla har inte 500 kronor till sommarsimskola, och då blir det en klassfråga, säger SLS generalsekreterare Karin Brand till Dagens Nyheter.
Anders Strömbäck, ansvarig för simhallen i Västervik, är inte säker på att kommunen bör hållas ansvarig för simundervisningen.
- Jag tycker att det är ett jättebra förslag, men egentligen vill jag flytta över ansvaret till skolorna, säger Anders Strömbäck.
Han menar att eftersom alla barn har skolplikt så kan skolan lättast nå skoleleverna för simundervisning.
Enligt SLS:s statistik från 2005 bedriver sju av tio skolor i Sverige simundervisning. På skolorna i Västerviks kommun börjar simundervisningen i årskurs två. De elever som inte klarar kraven efter det får fortsatt undervisning kommande årskurser.
Ett annat aktuellt problem är att det saknas ett formellt kriterie för simkunnighet. Skolverket har därför i uppdrag att senast den 1 september i år, lägga fram en definition av begreppet simkunnighet för regeringen.
En sådan definition vill Svenska livräddningssällskapet även ha med i den nya skollagen.
I Västerviks kommun följer man numera Svenska livräddningssällskapets egna simkunnighetskriterie i simundervisningen.
Den som kan falla på djupt vatten, få huvudet under vatten och därefter ta sig upp till ytan kan simma 200 meter i en följd, varav 50 meter ryggsim, är simkunnig.
Ulf Ebegård, rektor på Breviksskolan är i huvudsak positiv till SLS förslag.
- Det är bra med en gemensam mall att gå efter. Men jag tycker också att det är ett föräldraansvar, även om jag är fullt medveten om att inte alla föräldrar kan bekosta privat simundervisning. Men om föräldrarna säger att det bara är skolans ansvar, tycker jag man går för långt, säger han.
Ted Petersson, idrottslärare på Breviksskolan är även han positiv till ett simkunnighetskriterie.
- Vi har jobbat enligt de här målen, så för oss är det nog inte ett problem, säger han.
Men Petersson tror att det finns andra problem med SLS:s förslag.
- Vi ger extra stödundervisning till de barn som behöver, men det finns också föräldrar som inte vill utnyttja det. Det har faktiskt förekommit. Familjer från andra kulturer kan ha en annan syn på simundervisningen och ibland vill föräldrarna lösa sådant själva.
En annan viktig aspekt menar han är den ekonomiska.
- För oss i innerstan som inte har några svårigheter att ta sig till simhallen är det ju bra, men det kan ju vara större kostnadsmässiga problem för skolorna utanför, påpekar Ted Petersson.
Så jobbar vi med nyheter