Den 24 december publicerade VT en artikel om att det fortfarande finns bekymmer med arbetsklimatet i Västerviks församling. Sedan dess har vi samtalat med flera personer som hävdat att det förekommit mobbning, och att problemen inte hanterats på ett bra sätt av församlingens ledning: kyrkoherden Britt Alf och de ledande kyrkopolitikerna.
Även den konsult som kopplats in för att lösa problemen får kritik. Enligt flera källor ledde hans slutsatser fram till besvikelse för dem som kände sig mobbade. Det skulle inte vara en slump att två av prästerna försvinner efter att han presenterat sitt arbete - prästerna fick inte det stöd de hoppats på.
Hur ser problemen ut? Flera källor som VT talat med de säger att det är två kvinnliga präster som utsatts för mobbing, och tre personer nämns som de som står bakom kränkningarna.
En annan källa tycker däremot att det är för enkelt att tala om mobbare och offer, och att situationerna varit mer komplicerade än så.
Exempel på konflikter är:
Konflikter om vad som ingår i de olika yrkesgruppernas arbetsuppgifter.
En präst belades med restriktioner i sitt arbete som inte gällde för de andra prästerna.
Personer som gått ut ur rummet när vissa har ordet, eller som demonstrativt visat att man inte lyssnar på den person som har ordet.
En källa anlägger ett könsperspektiv: När de två kvinnliga prästerna försökt hävda sin auktoritet i samarbetet med andra yrkesgrupper så har det uppstått konflikter, när manliga kollegor gjort detsamma så har det accepterats.
Kritikerna menar att församlingens ledning inte tagit i problemen tillräckligt kraftfullt. Att enskilda starka individer kunnat skjuta fram sina positioner på andras bekostnad.