Krokig väg till prästyrket

-Jag började arbeta som socialassistent i Sävsjö, men sadlade om och blev lokalredaktör för bland annat Smålandstidningen innan jag flyttade till Stockholm, berättar Bengt Lindwall. Min fästmö ville flytta dit, så jag hade inget val utan tvingades följa med.-Där arbetade jag som lärare och kamrer inom grundskolan. En dag fick jag en tidning från hemstaden i brevlådan. Där stod om en kille jag kände från tidningsvärlden som skulle prästvigas. Då tänkte jag, om han kunde bli präst så kan jag också. Han "har lite påbrå". Hans far var kyrkoherde i Pälle Nävers hembygder. Före honom hade ytterligare fem generationer Lindwall varit präster. -Nu är den banan bruten, tyvärr, mina söner Johan och Sven arbetar båda på Expressen som journalist respektive fotograf.Bengt Lindwall kunde ha kommit till Överum långt tidigare än han gjorde och i en helt annan roll. -Jag hade sökt och fått en tjänst som kommunalassistent i Överum, men tackade nej i sista stund.Han studerade till präst i Uppsala och började nya karriären i Jordbro utanför Stockholm, men längtade hem och fick tjänst i Berga.I Överum var han kyrkoherde mellan 1983 och 1988 innan han återvände till födelsestaden Vetlanda där han arbetade tio år fram till pensionen.-Numera rycker jag bara in vid begravningar, vigslar och dop, berättar Bengt Lindwall, numera 75 år. Det är många som känner mig och vill att jag ska officiera.

Krokig väg till prästyrket

Sex generationer före Bengt Lindwall hade varit präster, men när han började sitt yrkesliv tydde allt på att den traditionen var bruten.