Kulbackens ankor lever farligt
Ankorna i och kring den lilla dammen på Kulbacken i Västervik har sedan flera år varit ett uppskattat inslag i det natursköna området. Tyvärr kan det bli nödvändigt att ta ankorna därifrån.- Vi börjar tröttna, säger Calle Edström. Om inte folk kan hålla reda på sina hundar så finns det snart inget val.
Ankpappa. Calle Edström har som vanligt en liten brödpåse med sig till sina skyddslingar på Kulbacken.Foto: ANDERS STEINER
Foto: Fotograf saknas!
- Hundar skall hållas i koppel men det är många hussar och mattar som struntar i det. "Hunden är ju så snäll" är en vanlig kommentar.
- Ankorna är inte naturligt rädda för hundarna och hinner inte sätta sig i säkerhet när hundarna kommer springande, säger Calle Edström.
För en vecka sedan blev en anka ihjälbiten efter att bara en kort tid varit på Kulbacken.
- En extra sorglig historia. Den hade varit borta i en och en halv månad och när den väl var på plats på Kulbacken blev den ihjälbiten.
Ankorna på Kulbacken är av flera arter och det finns flera raser av bland annat myskankor och en art av gul anka som faktiskt är utrotningshotad.
I fjol blev även flera höns offer för lösspringande hundar.
- Vi hittade fyra stycken som blivit slängda i en soptunna.
Nu är inte enbart hundarna en fara för fåglarna på Kulbacken.
- Det händer även att ungdomar kastar sten på dem, suckar Calle Edström.
Leif Rosenblad är ordförande i Tjustbygdens kulturhistoriska förening.
- Det här är för sorgligt. Nu har vi i alla fall satt upp skyltar men frågan är om det hjälper.
Hundarna kanske inte läser så bra men texten är till för husse och/eller matte.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!