Sjönära läge. Nere vid Gotlandsterminalen har Kustbevakningen flera lokaler.
Kustbevakningens station i Västervik ligger nära havet, i samma hus som i dag hyser Gotlandsterminalen. Under förmiddagen är det lugnt nere vid färjeområdet, precis som inne på Kustbevakningens station. Den enda som finns på plats är stationschefen Jonas Lagerström.
Allt som allt har stationen en bemanning på 15 personer, inklusive Lagerström. Att ytterligare 14 personer inte är här idag har att göra med att det för tillfället inte finns någon patrull som utgår från Västervik.
– Vi har interna krav på att antingen stationen i Oxelösund eller Västervik alltid ska vara igång. Oftast är bägge det, men inte i dag, berättar Lagerström.
Även om det hade varit en patrull igång som utgick från Västervik så är det inte så att samtliga 15 medarbetare befinner sig på plats samtidigt. De patrullerande kustbevakarna jobbar flera dygn i sträck, i grupper om tre till fyra personer.
– Vi har ett täckningsområde från Mönsterås i söder, upp till Oxelösund i norr.
Vidare förklarar Lagerström att Kustbevakningen har tre huvudfokus: gränskontroll, miljöräddningstjänst och sjöpatrullering.
– På sommaren blir vi lite av en trafikpolis på sjön. Stockholm och Göteborg har ju regelrätta sjöpoliser men i resten av Sverige sköter vi den polisiära uppgiften.
Den senaste sommaren har, likt fjolårets sommarsäsong, inneburit ökad aktivitet på svenskt farvatten.
– Det är extremt väderrelaterat. När det fina vädret försvann häromveckan så försvann även den stora mängden fritidsbåtar.
Sammanhängande för både sommaren 2020 och 2021 är att man sett en ökning av båtförare som saknar rejäl sjövana. Däremot har man i år sett en betydlig minskning av vattenskotrar.
– Majoriteten av vattenskoterförarna sköter ju sig bra. Sen finns det en minoritet som ser det mer som vattenleksaker. Har man inte sjövana så förstår man nog inte alltid vilka krafter man har att göra med på skotrarna.
Jonas Lagerström berättar att det naturligt finns en tradition av personalutbyte mellan Kustbevakningens stationer. Att det på sikt skapas bemanningsluckor på andra orter kan dock påverka den goda personaltillgången i Västervik.
Som nämnts tidigare har det nationellt uppmärksammats att Kustbevakningen kan stå inför prövande tider. I Göteborgs-Posten berättade Johan Lindgren, förbundsordförande för fackförbundet Tull-Kust, att myndigheten länge efterfrågat ökade resurser för att ta höjd för framtidens bemanningsutmaningar.
– Personal finns här, men utjämning för att täcka upp bortfall vid andra stationer gör att även vi drabbas av bemanningsvårigheter, säger Lagerström om bemanningen på Västerviksstationen.
Bemanningsvårigheterna är även kopplade till landets geografi. Lagerström menar att allt färre folk på östkusten, framförallt norröver, har relationer eller ens intresse för sjölivet. Jämfört med kusttraditionerna på västkusten ser han en tydlig skillnad.
– Vår bemanning här räddas mycket av Sjöfartskolan i Kalmar. Vissa blir kvar i trakterna och väljer att utbilda sig till kustbevakare.
Nationellt har facket även flaggat för att personalbristen leder till inställda patrulleringar. Så är dock inte fallet i Västervik, enligt Lagerström. Bortser man från att vissa patruller behövt avbrytas på grund av karantän i väntan på testsvar i samband med misstänkt covid har det hela flutit på:
– Vi har i den mån det gått använt oss av mindre båtar i stället för att ställa in patrulleringar. Vi kör inte med för liten besättning.
Jonas Lagerström berättar att en av Västerviksstationens styrkor är det nära samarbetet med räddningstjänst och polis. "Det får man inte i större städer."