När VT pratar med personalen tycker de flesta att det är bra med legitimation.
- Men då ska det vara för alla med högskoleutbildning, säger Jöran Högberg, fritidspedagog.
Han läste själv matte och svenska under steg ett i Lärarlyftet. Steg två fick han inte gå, då lärare utan fullständiga utbildningar gick i första hand. Men han vill fortfarande läsa vidare.
Hans kollega, Jehn Nielsen, är inte lika pigg på det. Hon är några år äldre, 56 år, och känner sig för gammal att sätta sig på skolbänken igen.
Eftersom man jobbar åldersblandat på skolan, finns det flera fritidspedagoger och förskollärare som undervisar även äldre barn, men nu vet de inte om de får fortsätta med det.
För Anna Looström, nyexaminerad grundskollärare i våras, är läget ganska förvirrande.
- Jag vet inte ens om jag är behörig att söka legitimation ens.
Man måste nämligen ha jobbat ett år efter examen, för att vara behörig att ansöka om legitimation.
Anna började jobba på Kvännarens förskola/skola i augusti, men blev färdig lärare redan i våras, så det kan hända att hon ändå hamnar på rätt sida om gränsen.
Men hade hon vetat om den här förändringen, när hon läste till lärare, hade hon inte valt de kurserna som hon gjorde, utan en bredare utbildning.
- Jag har bra behörighet enligt det gamla systemet, men inte nu, säger hon.
Det kan till och med bli så att hon snart måste börja plugga på nytt, för att klara de nya kraven, fast hon har en så färsk utbildning.
Else-Marie Bergvall, rektor och förskolechef, tror inte att de i framtiden kan fortsätta att jobba på samma sätt som de gör i dag i Kvännaren.
- Det känns sorgligt, samtidigt som behörighetsregler är bra också. Det är dubbelt.
Hon konstaterar att det fungerar bra som det är, på skolan/förskolan, med erfaren personal som har jobbat där länge.
Att fritidspedagoger inte ska ha någon legitimation, när lärare och förskollärare ska ha det, tycker hon är märkligt. Men nu ska de i alla fall få läsa till, så att de får behörighet att undervisa.