Den vanligaste anmälaren bland de fall som VT tagit del av är vården. Vad säger man där om handläggningen efter att anmälan gjorts? Få anmälningar leder fram till tvångsvård.
- På det stora taget tycker jag att samarbetet med de sociala myndigheterna är bra, säger Rickard Kindgren, överläkare vid psykiatrin i Västervik.
Vården får ofta ta emot akutfall. När den akuta situationen är avklarad finns frågan om fortsatt behandling kvar. Det är då en LVM-anmälan görs.
- Då kommer en tjänsteman från socialförvaltningen, tillsammans diskuterar vi genom den fortsatta vården, säger Kindgren.
Ibland medger inte lagen LVM-vård. I många fall undviker man tvångsvård genom att upprätta ett kontrakt med patienten: Det blir inget LVM, men istället går patienten med på exempelvis en antabusbehandling.
Möjligen tror Rickard Kindgren att det hade varit bra om behandlingsansvar och tvångsvårdsmandat fanns hos en och samma huvudman.
- Det är ofta landstinget som står för viktiga delar av behandlingen medan kommunen står för myndighetsutövandet.
Han tror att det finns en risk att myndighetsutövaren inte har mandat att erbjuda vård i optimal omfattning eftersom det är olika huvudmän.
Tar beslut längre tid när både landstinget och kommunen måste vara inblandade?
- Nej, som regel kommer det någon från de sociala myndigheterna väldigt snabbt. Vid ett akutfall kan de komma samma kväll, eller senast dagen därpå efter att patienten fått sova ut.