Läkare på väg mot ny yrkesroll

På kirurgkliniken vid Västerviks sjukhus används redan den nya modellen för ST-läkare. Mira Tholin och Sophie Norenstedt, som går sin specialistutbildning på kliniken, fick de nya riktlinjerna inskrivna redan i anställningskontrakten. Det innebär att de, utöver den medicinska handledningen, tidigt fick möjlighet till handledning i att samtala med patienter.
De ser stora fördelar med att tidigt utveckla kunskaper i patientbemötande. Det har resulterat i att de känner sig tryggare i sin yrkesutövning.
? I början var jag mer fokuserad på den medicinska rollen än på kommunikationen. Men nu tänker jag på båda delarna. Det handlar inte bara om att ta hand om en sjukdom, utan om att kunna se hela människan, säger Sophie Norenstedt.
? Det är ibland svårt att veta hur jag som läkare ska klara alla olika situationer bra. Handledningen ger en vägledning i hur kan ska bemöta patienternas olika problem och dilemman, säger Mira Tholin.

Att lämna svåra besked ingår i yrket, men att göra det på ett bra sätt kräver kunskaper. Vid en del samtal har ST-läkarna stöd av en sjuksköterska eller en kurator.
? Det nya är att det även finns ett tillfälle till återkoppling, där vi tar upp hur läkaren kommunicerade och hur patienterna reagerade. Man kan också ta upp hur man kan göra annorlunda nästa gång, berättar kurator Mari-Anne Granath som handleder ST-läkarna i kommunikation och patientbemötande.
Regelbundna utvärderingar visar att ST-läkarna blivit duktigare på att förstå sin yrkesroll.
? Jag tycker att de blivit mycket bättre på självinsikt, och bättre kan se patienterna och deras behov. De har blivit bättre på att fråga sig själva vilka de är som yrkesmänniskor, fortsätter Mari-Anne Granath.
För Mira Tholin och Sophie Norenstedt är det värdefullt att bli bedömda i sin yrkesutövning.
? Det ger mig väldigt mycket att få feedback efter ett samtal. Det kan handla om hur jag tittar eller tar i patienten. Vi diskuterar också vad man kan tänka på att ställa för frågor i samband med olika reaktioner från patienten, säger Sophie Norenstedt.

Framöver ska ST-läkarna gå en ledarskapsutbildning, bedriva egen forskning och tillägna sig nya vetenskapliga rön. Det ställs höga krav på den moderna läkarrollen samtidigt som tidsbrist är ett återkommande inslag under arbetsdagen. Men patienternas behov av information kan inte prioriteras bort.
? Jag tror att tar man sig tid med patienterna ett par extra minuter, så får man igen det sedan. Återkommande frågor tar mycket tid och energi, säger Mira Tholin.
? Det är tidspressat, särskilt i akutsituationerna. Men man får försöka att lösa det på olika sätt. Ibland kan man vänta med att lämna besked till ett tillfälle när man kan prata i lugn och ro, säger Sophie Norenstedt.
Kirurgkliniken har under flera år även arbetat med en bemötandegrupp, där personal från flera kliniker regelbundet samlas för att diskutera incidentrapporter och kritik från patienterna.
? Därefter sker en återkoppling på avdelningarna, så att man hela tiden håller diskussion om bemötande levande. Man diskuterar vad som gick fel, och hur vi kan handla nästa gång. Samverkan mellan personalgrupper blir inte minst viktigt i spartider, säger Mari-Anne Granath.