I höstas bjöd landstingets medborgarutskott in ungdomsförbund från de olika partierna för att diskutera demokratifrågor. Då framkom att det är olika lätt för ungdomsförbunden att komma in på kommunens grund- och gymnasieskolor. På vissa skolor är det svårt.
– Ibland blir de bara insläppta var fjärde år. De vill ha en större öppenhet, säger Madeleine Rosenqvist (KD), vice ordförande i medborgarutskottet.
Ungdomsförbunden önskar också en större flexibilitet i när de kan besöka skolorna. Ofta är representanterna för ungdomsförbunden själva studenter, och kan ha svårt att komma ifrån de tider som skolorna föreslår.
– Det handlar inte om att de vill komma in och störa någon undervisningstid, utan om att till exempel ha ett bokbord på platser där elever samlas, säger Madeleine Rosenqvist.
Hon kom med idén att skriva ett förslag till regionförbundets primärkommunala nämnd, där kommunalråden från hela länet finns med. Resten av utskottet köpte förslaget, och en skrivelse formulerades och skickades till nämnden.
Även nämnden tyckte att det var en god idé, och tog ett enhälligt beslut om att kommunernas skolor ska bli mer generösa mot ungdomsförbunden.
– Vi tycker att det här är jättebra. Vi vet att unga är intresserade av politik, och det är oerhört viktigt att ungdomsförbunden får komma ut och tala om sina värderingar, så att ungdomarna får rätt uppfattning om dem, säger Madeleine Rosenqvist.
Hur kommer ni att följa upp det här?
– Vi kommer att ta upp det på kommande möten med medborgarutskottet.
På Gamlebygymnasiet är ungdomsförbund från alla riksdagspartier redan i dag välkomna till skolan för att informera, oavsett om det är valår eller ej.
– Vår policy är att vi släpper in alla riksdagspartier, efter överenskommelse med skolans ledning. Vi gör ingen åtskillnad, säger Per-Erik Dahl, biträdande rektor på Gamlebygymnasiet.
På Västerviks gymnasium ser policyn lite annorlunda ut. Politiska ungdomsförbund är välkomna att medverka - om det görs i en del av en planerad och organiserad verksamhet. Det kan ske exempelvis i samband med ungdomsfullmäktige, eller på samhällslektionerna.
– Vi måste kunna planera, och sätta in det i ett utbildningssammanhang, säger Jörgen Jonsson, gymnasiechef.
Han betonar att det enligt skollagen är rektorn på respektive skola, och inte primärkommunala nämnden eller landstinget, som bestämmer huruvida politiska partier ska släppas in på skolan eller ej.
– Men jag välkomnar ett fortsatt samtal med partierna.