– Vi talar med samlad och starkt röst, Kalmar län förtjänar bättre än det som finns idag.
– Vi vill visa beslutsfattarna att vi i länet kan och vill bidra till AB Sverige.
Det säger regionrådet Angelica Katsanidou (S) som tillsammans med de andra råden kallat till presskonferens om det som kallas "En transportinfrastruktur för tillväxt och stärkt motståndskraft - Prioriteringar Kalmar län".
Bakom namnet finns de prioriteringar och behov som de ser när det kommer till infrastruktursatsningar. Nu lyfte rman dem i samband med att den nationella planeringen för 2026 till 2037 drar igång.
Bakom beslutsamheten finns en uppgivenhet.Oppositionsrådet Jimmy Loord (KD) är den som pekar på siffrorna.
Kalmar läns invånare fick grovt räknat 3 000 kronor per person i infrastruktursatsningar per år mellan 2010 och 2020. Snittinvånaren i landet fick 21 600 kronor.
– Tilldelningen är oförskämt låg och har varit under ganska lång tid.
De talar om vad länet har att erbjuda; gröna näringar, försvarsindustri, matproduktion och företag som alla bidrar till tillväxten. Men för att fortsätta göra det behövs bättre kommunikationer.
– Vi har valt att skifta perspektiv, "vad kan vi bidra till i Sveriges utveckling?". Vi har många världsledande företag som är beroende av bra infrastruktur, säger Malin Sjölander (M).
När det gäller E22 är det tre punkter man lyfter. De finns alla redan idag med i den nationella transportplanen för 2022-2033, men Martin Kirschberg (SD) säger att man inte kan lita på att "lagt kort ligger" framåt.
För Västerviks kommuns del är det främst sträckan mellan Gladhammar och Verkebäck som man vill se satsningar på, men även Rv 40 mellan Toverum och Hyttan. Lena Granath (V) säger att satsningar på Hyttan och en södra infart skulle korta restiderna väsentligt.
När det kommer till järnvägen pågår fortfarande arbetet för att få Tjustbanan, och Stångådalsbanan, att ansluta direkt till stambanan i Linköping. Det, säger Karin Helmersson (C), är väldigt viktigt och arbetet pågår och har pågått en lång tid för att få till det.
– Det går upp och det går ner, det är inte färdigt ännu men det är den absolut viktigaste frågan när det kommer till järnvägen.
Varför har vi fått så lite under lång tid?
– Där får vi vara självkritiska, vi har inte varit enade. Men också att vi har en liten befolkning, det ger större effekter när man satsar på storstadsregionerna, säger Katsanidou.
Vad konkret kommer att komma ut av den här markeringen?
– Det pågår olika saker hela tiden, det handlar om lobbyverksamhet både i officiella och inofficiella kanaler.