Det är åtta år sedan sist. 2010 togs den senaste upplagan av den regionala utvecklingsplanen fram. Nu ligger en plan, med namnet "Klimat att växa i", framme och ska godkännas i vår.
Det har antagits utvecklingsplaner alltsedan Regionförbundet bildades på 90-talet.
Men hur många länsbor vet vad som står i dem? Och varför ska vi bry oss?– Det är ett dokument som identifierar prioriterade utvecklingsområden för länet. Det har tagits fram i politisk enighet, och är förankrat ute i länets alla kommuner och hos näringslivet, säger Akko Karlsson (MP), vice ordförande i Regionstyrelsen.
Hon säger att de ställningstagande man gör i utvecklingsstrategin har betydelse när regionen söker statliga utvecklingsanslag. Det påverkar i sin tur det stöd som näringslivet kan få från regionen.
Akko Karlsson lyfter fram ett exempel på en prioritering som länet gjort i en tidigare plan.
– Redan 1996 tog vi, långt före andra regioner i landet, beslutet att Kalmar län ska vara fossilbränslefritt 2030.
Vissa saker har återkommit år efter år.
* 1996 tyckte länet att man behövde bättre infrastruktur – det tycker man fortfarande.
* Redan 1996 tyckte man att besöksnäringen var en framtidsbransch. Akko Karlsson pekar dock på att även där sker förändringar.
– Det dyker upp nya publikdragare. Som Ironman i Kalmar och fågelreservatet Uknö i vår kommun.
Om man ska vara krass: Finns det pengar att hämta hos fågelskådare?
– Det är människor som lägger ner otroligt mycket pengar på sitt intresse, och det finns en bredd bland de intresserade. Från de som reser världen runt för att kunna pricka av sina artlistor, till dem som följer vad som händer vid fågelbordet från sitt köksfönster, svarar Akko Karlsson.
Enligt regiondirektör Helena Nilsson har många prioriteringar förändrats.
– Den tekniska utvecklingen tvingar oss till det. I den senaste planen talar vi mycket om hur digitaliseringen påverkar oss.
En stor skillnad den här gången är att man mer än tidigare talar om att mjuka värden är viktiga för länets utveckling.
– Tidigare var planen inriktad mot näringslivets konkurrenskraft och infrastruktur. Vi prioriterar inte ner de frågorna, men har även lyft fram hur viktig en väl fungerande välfärd är för att tillväxt ska vara möjligt, säger Helena Nilsson.
Det betyder att Kalmar län, som en bra plats för barn och unga att växa upp i, blivit ett prioriterat område.
Anledningen enligt Helena Nilsson är att Kalmar län i dag har en skev ålderssammansättning. Det finns många barn, och många äldre. Däremot få i yngre medelåldern, 20 – 44 år.
– Ska vi locka unga människor att antingen stanna kvar i länet, eller flytta hit efter att man utbildat sig så måste länet vara en bra uppväxtmiljö för barn.
Enligt henne har man riktat fokus mot mjuka värden därför att det är områden där Kalmar län ligger bra till.
– Här behöver man inte lägga timmar på pendling, utan får tid över till annat.
Harald Hjalmarsson (M) är en politiker som sällan missar ett tillfälle att tala om näringslivets och infrastrukturens betydelse. Han tycker att den nya planen är bra, men...
– Att fokus har blivit bredare är naturligt när vi ska bli en regionkommun tillsammans med landstinget, men om vi skulle rangordna de viktigaste områdena för länets utveckling så är mina topp tre fortfarande: infrastruktur, näringsliv och kompetensförsörjning.