?Levde på lån och gåvor?
Västerviksföretagare drabbas hårt sedan de tagit ut en miljon i svarta pengar.
Två Västerviksföretagare hade ingen större framgång när de i länsrätten överklagade sju olika beslut från skattemyndigheten om skönstaxering, eftertaxering och efterbeskattning.
I lika många domar fastslår länsrätten i Kalmar län att de båda hälftenägarna i familjeföretaget under två år undanhållit totalt en miljon kronor i oredovisade intäkter från sitt aktiebolag.
De båda ägarna och deras bolag drabbas nu av ett hårt slag.
Redan före den 31 december måste de betala in sammanlagt 1 320 000 kronor till skattemyndigheten.
De oredovisade intäkterna i det gemensamma företaget avser taxeringsåren ?99 och ?00.
Förhållandena uppdagades sedan skattemyndigheten den 1 juni 2001 gjort en stor revision hos företaget.
Nu tvingas de båda företagarna att betala inkomstskatt på sin okända extrainkomst om vardera en halv miljon.
För en av företagarna blir det cirka 337 000 kronor att betala in och för den andre cirka 350 000 kronor.
För bolaget blir det ännu dyrare. Bolaget, i praktiken de båda delägarna, måste betala in hela 633 000 kronor.
Företagarna måste därtill betala sina kostnader hos skattemyndigheten och länsrätten med cirka 80 000 kronor.
Att bolaget tvingas punga ut med så mycket pengar beror på att skattemyndigheten i sådana här fall anser att den undanhållna miljonen med säkerhet har utbetalts i form av svart lön till de bägge delägarna.
? Då läggs även inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms ovanpå den av bolaget utbetalda miljonen, förklarar skattechef Lena Bengtsson i Västervik.
? Skattebestämmelserna slår väldigt hårt när det gäller oredovisade inkomster. Delägarna åker nu på såväl moms, arbetsgivaravgifter som inkomstskatt.
Skattemyndigheten har i sin omfattande utredning pekat på det märkliga i att de båda företagarna under en rad av år redovisat misstänkt låga inkomster.
Bägge företagarna nolltaxerade åren -96 och -97.
Under 1995 tog de ut 50 000 kronor var i lön från bolaget. 1998 och 1999 var lönerna till de båda företagarna 13 200 respektive 70 000 kronor.
Företagarna själva har uppgivit att de lyckats få företagets verksamhet att gå runt tack vare gåvor och räntefria lån från nära släktingar och vänner.
Även detta tyckte skattemyndigheten var märkligt:
? Det enda sättet för delägarna att nå upp till existensminimum är att lån och gåvor förekommit ?till inte obetydliga belopp?.
? Det är dock anmärkningsvärt om de skulle ha byggt upp sin ekonomi på gåvor och lån från släktingar och vänner.
Företagarna har också anfört att en del av bokföringen försvann vid en olycka som drabbade bolaget för några år sedan, varvid kontrollremsor från kassaapparaten ska ha förstörts.
Länsrätten ansåg det i samtliga fall vara helt klarlagt att kontantöverskottet i företaget varit så lågt att oredovisade inkomster från bolaget måste ha förekommit. Uppgifterna om flera större lån sätter rätten ingen som helst tilltro till.
Länsrättens dom i skattemål kan, utan krav på att prövningstillstånd ges, överklagas i såväl kammarrätten som i den högsta instansen regeringsrätten.
Behöver Västerviksföretagarna då inte betala något förrän allt är definitivt avgjorts i regeringsrätten?
Detta avgör skattemyndigheten i Västervik på egen hand.
? Det är inte alls säkert att vi medger anstånd med betalningen, om det inte finns något som talar för att det blir ytterligare nedsättning av de oredovisade intäkterna i kammarätten, säger Lena Bengtsson. Och det tycker hon inte att det gör.
? Visst kan de ansöka om anstånd med betalningen, men vi brukar köra en ganska hård linje i de fall där vi anser att det förekommit svarta inkomster i så här pass stor omfattning, tillägger skattechefen.
Så jobbar vi med nyheter