Linköping har bästa rondellen
Enkelfiligt i rondellen. Tydlig 30-markering innan och gupp både när man kör in i och ut. Det är några saker som gör Ålerydsrondellen i Linköping till Sveriges modernaste rondell.
Smalt. Radien på Ålerydsrondellen är tio meter. Det är tillräckligt brett för stadsbussar, men smalt nog att kännas lite trångt för personbilar. Det hjälper till att hålla nere hastigheten.
Foto:
- Cirkulationsplatser är generellt väldigt säkra trafikplatser. Det är mycket ovanligt med dödsolyckor eller svåra personskador, säger Ulf Brüde.
Det är han och kollegan Jörgen Larsson på Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, i Linköping som är pappor till rondellen. De hade tillsammans gjort en stor utredning av Sveriges cirkulationsplatser när Linköpings kommun planerade att bygga Ålerydsrondellen. Ett utmärkt tillfälle för de båda forskarna att få testa sina idéer för en säker och väl fungerande rondell.
Innan Ålerydsrondellen byggdes var korsningen mellan Ålerydsvägen och Vistvägen ett litet trafikhelvete med ungefär 10 000 passerande bilar per dygn. En vägkorsning utan trafiksignaler som i rusningstrafik i stort sett var omöjlig att korsa eller göra en vänstersväng i. De 2 000 cyklister och mellan 500 och 1 000 gående som passerade dagligen levde farligt i den pressade trafikmiljön.
Men sedan den nya rondellen byggdes år 2000 är situationen en annan. Bara en olycka har skett, en bilist som körde på en cyklist när bilen var på väg ut ur rondellen.
- Det är många bilister som inte känner till att de är skyldiga att lämna företräde till cyklister då. När bilen är på väg in i cirkulationsplatsen har inte cyklisten företräde, men det har den när bilisten är på väg ur. Som tur var blev det bara lindriga skador.
Men en olycka på fem år är bra statistik, även för en rondell.
Så vad är det då som utmärker just Ålerydsrondellen? Guppen och hastighetsbegränsning är viktiga saker. Men även rondellens storlek är betydelsefull. Rondellens radie är tio meter, vilket är både gör rondellen tillräckligt stor för stadsbussar men för liten för att kunna köra i dubbla fält för personbilar.
- Har man en enfilig rondell minskar olycksrisken mellan bilar kraftigt. Det är när man byter körfält i rondellen som många olyckor sker, säger Jörgen Larsson.
Rondellen är välbelyst i mörker och i rondellens mitt finns en plantering med några barrträd och gräs. Inget som skymmer, men ändå ett slags landmärke.
- En mindre bra lösning är när man reser tunga stenar eller fundament som landmärke i en rondell. Det ökar risken för skador om en bil skulle köra rakt fram och hamna där, säger Jörgen Larsson.
Att rondellen är enfilig gör den dessutom säkrare för cyklister och gående. Att som gående eller cyklist passera vid en dubbelfilig rondell är riskabelt. Bilförare har en tendens att gasa på just när de kör ut ur rondellen. Dessutom finns okunskapen om att cyklister faktiskt har företräde när bilen är på väg ut ur rondellen.
Det som gör att bilarna inte gasar på lite extra på väg ut ur rondellen just här är just guppen. Alldeles efter övergångsstället kommer guppen som markerar att man lämnar cirkulationsplatsen.
För synskadade finns så kallade taktila plattor. Det är en slags räfflade betongplattor som ligger nedsänkta i gångbanan alldeles vid övergångsstället. Cirkulationsplatser är annars särskilt besvärliga för synskadade. Ljudbilden är sådan att det gör det svårt att orientera sig.
Linköpings kommun är nöjd med sin nya rondell, antalet olyckor har varit minimalt. Men det har å andra sidan inte varit någon stor kö av studiebesök heller. Kanske beror det på att de flesta rondeller som behövs har blivit byggda nu.
När Ulf Brüde och Jörgen Larsson gjorde sin rondellstudie 1998 fanns det 750 cirkulationsplatser i landet. Redan det en dramatisk ökning från tidigt 80-tal då det bara fanns 150. I dag har man tappat räkningen, men Brüde och Larsson uppskattar antalet till mellan 1 500 och 2 000.
Så jobbar vi med nyheter