Höghus på Stenhamra, nya villaområden på Hornslandet, i Piperskärr och Helgsjö... Det är ett axplock av de projekt som kan förverkligas om alla de nya detaljplaner som är på gång klubbas igenom.
I mitten av 2021 gjorde vi en kartläggning av var framtidens nya bostadsområden planeras. Nu, fyra år senare, känns listan till stor del igen – men en del platser har tillkommit.
Den detaljplan som då låg närmast att bli verklighet var Breviksplan, där en färdig plan precis hade överklagats av närboende. Överklagandet fick gehör i domstolen och en ny plan togs fram. Som även den överklagades – och nyligen upphävdes av mark- och miljödomstolen.
Men om planen så småningom går igenom är tanken att bygga 40-50 nya bostäder där det nu är grönområde.
Ett annat projekt som hängt med i många år är idén om att bygga lägenheter i det gamla vattentornet i Västervik. Entreprenören Richard Granberg har fortfarande option på att köpa tornet för att förverkliga sin vision. Men projektet har stött på många hinder genom åren, och det är fortfarande inte klart med en ny detaljplan.
– Den detaljplan som antagits av kommunfullmäktige är överklagad, och har legat hos mark- och miljödomstolen i 1,5 år. Domen som kommer där kan även den överklagas, upp till mark- och miljööverdomstolen, berättar Johan Delvert, som är tillförordnad samordnare för plangruppen på samhällsbyggnadskontoret.
Av planerna vi listade för fyra år sen är en färdig – den för Kvarteret Mullskopan, i korsningen Stora Trädgårdsgatan/Machaelsgatan. Själva byggprojektet har dock inte dragits igång, de som vann en markanvisningstävling för kvarteret valde att inte genomföra projektet på grund av pandemin och de höga räntorna. Som en följd av detta löpte markanvisningsavtalet ut, och fastigheten är nu återigen tillgänglig för intressenter som vill göra något där.
Inget av de övriga planuppdragen har lagts ner, däremot beror det på markägarna och politikerna om själva planprocessen hunnit sättas igång eller ej. Överklaganden och utredningar kan dessutom göra att även igångsatta processer drar ut på tiden – som de gjort på Breviksplan och vid gamla vattentornet, till exempel. Kraven på att utreda platsernas lämplighet ur olika perspektiv har också ökat.
– Det är stor skillnad jämfört med för 10-20 år sen, säger Johan Delvert.
Allt sammantaget gör att en detaljplan tar lång tid att ta fram. Som snabbast tar det något år, om allt flyter på som planerat och det rör sig om en mindre detaljplan.
Känner ni press från folk som förväntar sig att detaljplanerna ska bli klara fortare?
– Ja, absolut. Både från politiker, exploatörer och medborgare i stort.
Just nu jobbar plangruppen aktivt med 12 olika detaljplaner. 25 andra står på kö. Det är med andra ord hårt tryck på plangruppen – som utökades med två nya planarkitekter förra året.
– Det är vi väldigt glada för. Vi har samtidigt två som är föräldralediga som kommer tillbaka till maj. Så då kommer vi plötsligt vara fem stycken som arbetar med detaljplanering.
Vissa av de planer som var aktuella 2021 är numera vilande. Ett exempel på det är området i Anvedebo nära Långsjön i Ankarsrum där kommunen tänker sig 10-15 villatomter.
– Orsaken är det ekonomiska läget. Det är kommunen själva som tar fram planen, och man behöver äska pengar för det, konstaterar Johan Delvert.
Det har byggts mycket på Hornslandet på senare år – och mer kan det bli framöver. Två detaljplaneprocesser är i gång, på Drottviksslingan och Bråtviksvägen där Horns Strand fastigheter vill göra i ordning totalt 40-45 villatomter. Till skillnad från i Anvedebo är det exploatören som bekostar processen. Söder om Hornsvägen finns ett planuppdrag om att detaljplanera ytterligare 100 villatomter.
En av de mer omfattande detaljplanerna som håller på att tas fram är den för Stenhamra, där kommunen tänker sig ett antal flerbostadshus i olika storlek. Efter flera utredningar har planen minskats ner från 232 bostäder till 100-150. Det beror bland annat på att Gula villan med omgivande trädgård anses vara kulturhistoriskt värdefull, och måste sparas.
Någon gång före sommaren ska det nya förslaget till detaljplan ut på samråd.
– Det är ett jättespännande, väldigt kul projekt.
Att en plan antas betyder inte automatiskt att spaden sätts i jorden sen. Men det blir möjligt att bygga, om markägaren vill det.
Men behövs det verkligen så många olika detaljplaner?
Ja – med tanke på hur lång tid det tar att ta fram en ny plan är det bra om kommunen har gott om ytor som detaljplanerats för olika typer av bostäder, menar Johan Delvert.
– Man får tänka lite långsiktigt. Det gäller att det finns klara detaljplaner när någon vill bygga.
Liten ordlista
Detaljplanen bestämmer vad du får göra på din tomt. Om det är okej att bygga bostäder, till exempel, och hur stora de får vara.
Planuppdrag – betyder att politikerna bestämt att en ny detaljplan ska tas fram. Men själva jobbet är ännu inte påbörjat.
Planbesked ansöker du om ifall du vill ändra på en detaljplan eller att det tas fram en ny. Planbeskedet ska ge svar på om kommunen tänker pröva att ta fram en ny/ändrad plan eller ej.
Ett planprogram kan behöva tas fram innan kommunen börjar ta fram nya detaljplaner på ett större område, för att titta på förutsättningar och visioner på ett övergripande plan