Sju stycken ljuskronor handlar det om. Alla återställda i originalskick. Och inte bara det. 15 mässingslampetter och fem väggarmar av mässing har hittat tillbaka till kyrkan i nytt skinande skick.
- Kyrkan får ett nytt liv på något sätt. Det andra i kyrkan syns bättre. Det blir fräschare. Kyrkan börjar bli redo för öppnandet i maj.
Det är inte bara väggarna som får ett nytt ljus över sig utan även det som hänger på väggarna. Margareta Jonsdotter lyser upp mellan fyra ramar. Och Olaus Laurentii Bodinus kyrkoherde mellan 1675-1691 ser också ut att lysa upp lite i sin tavla.
- Grundtanken är att kronorna och lampetterna ska reflektera ljuset. Förr hade man bara stearinljus och då var det viktigt att det reflekterade bra.
Det gör det nu. kronor, pampletter och ljusarmar har lagats. Fästklackar har förstärkts. Sprickor har tätats. Ljuskronorna har även rengjorts i hemliga bad för att kunna skina ordentligt.
- Vi säger inte vad baden innehåller. Det avslöjar vi inte. Men det tar bort smuts och oxid i alla fall.
Det har även skett en polering och skyddslack har lagts på.
Bertil är femte generationen gelbgjutare.
- Det går inte att förklara känslan av att återställa kronorna så de ser lika fina ut som när gelbgjutaren gjorde den på 1600-talet. Jag vet vilket slit det är att göra sådana här ljuskronor. Det blir att jag upprättar gelbgjutares heder. Så känns det. Jag vet inte vem som gjort de här kronorna, men det blir som att de lever upp igen. Det är en härlig känsla.
Artikeln publicerades i torsdagens tidning.