Atinello gungar lätt i det novembergrå vattnet vid Slottsholmens marina, nära Notholmen. Ett fåtal andra båtar ligger fortfarande i vattnet, bland dem en stor fisketrålare. Annars är det tomt.
Utifrån är det inte mycket som signalerar att Atinello är ett permanentboende. Några cyklar på kajen intill båten, ett tvättstreck på däck och planterad ljung i krukor utanför ett av båtens fönster ger visserligen en hemtrevlig känsla, men skulle ha kunnat förekomma även på båtar som tillfälligt lagt till i en ny hamn.
Men här har Atinello legat sen i maj, och kommer att fortsätta göra ett tag till. Ända till dess att ägarna ger sig ut på nya äventyr.
För att få det flytande hemmet både hemtrevligt och funktionellt har Lotta Eliasson och Niklas Ådemark lagt ner åtskilliga timmar på planering och inredning.
En central del har varit färgsättning och det är där Västervikskonstnären Liz Pettersson kommer in i bilden. Hon har nämligen varit en viktig kugge i arbetet med att få till det mysiga och färgsprakande hem som döljer sig innanför skrovet.
– För några år sedan fick jag en av Liz tavlor i present och när det var dags att måla båten invändigt gick jag till Liz tavla för att se vilka färgkombinationer hon använt. Det fick bli vår färgpalett i inredningen, berättar Lotta Eliasson.
Hon berättar att turkos är en favoritfärg, men att det var svårt att se vilka färger som bäst kunde kombineras med den. I tavlan "Tillsammans" hittade hon gröna och orangea toner som passade utmärkt ihop med den turkosa basen.
Liz Pettersson har hela tiden varit bollplank och rådgivare i processen och hon är imponerad över resultatet.
– Det är roligt att de har gjort ett mer vågat färgval, säger hon.
Som kronan på verket hänger hennes tavla på en hedersplats i vardagsrummet på undre däck. Nu i sitt rätta element.
– Det är det som är så roligt med konst. Jag brukar säga att en tavla är klar först när den har fått ett hem, säger Liz Pettersson.
Lotta Eliasson och Niclas Ådemark visar oss runt i det kompakta hemmet, som ändå är förvånansvärt välplanerat och effektivt. De färgstarka inslagen går igen i tapeter, köksskåp och textilier.
– Det är lite roligt för när man bor så här litet är det lite lättare att braka på rejält, säger Lotta Eliasson.
Direkt när man kommer in i båten möts man av en matplats med utsikt över vattnet, med Västerviks silhuett i bakgrunden. Bordet är byggt av Niclas som anpassat klaffarna så att man både ska kunna sitta många vid bordet, och ta sig förbi det utan besvär. Originalsittbänkarna är utbytta till nya, bättre anpassade till bordets höjd, och de är täckta med fluffiga tyger och mjuka kuddar. Här kan man även sova, om det skulle behövas. Vilket det gör vid längre turer, då någon hela tiden måste vara på plats vid styrpulpeten och hålla vakt.
På nedre däck möts vi av ett vardagsrum med bäddsoffa, barbord, braskamin och tv. Även här finns gott om sovplatser undangömda i uppfällbara sektioner i väggarna.
– Totalt finns tio sovplatser i båten, berättar Niclas.
Från vardagsrummet når man ett litet, men välplanerat kök, och därifrån ett sovrum med takfönster precis ovanför den bekväma dubbelsängen.
– Här ligger man skönt, om det gungar så gungar man med i sidled. Det är jättemysigt! säger Niclas.
Båtens tredje inneboende, katten Selma, tycks hålla med. Hon sover gott mitt i sängen och blir lite irriterad när hon tvingas byta plats för att Lotta vill visa den finurliga anordningen med rullgardinen som löper horisontellt tvärs över takfönstret.
Att bo på en båt innebär en del andra rutiner jämfört med att bo i villa eller lägenhet. Som att det blir viktigare att tänka på vattenförbrukningen.
– Ja, man låter det ju inte stå och rinna i onödan. Vi tänker på vatten hela tiden, säger Lotta och skrattar.
Toalett och dusch finns, men Niclas och Lotta använder dem bara i nödfall.
– Vi har en liten motorbåt här intill, den tar vi till hamnkontoret där vi duschar och använder toaletten, berättar Lotta.
Värmen har aldrig varit något problem, inte ens mitt i vintern. För även om Atinello bara legat vid Slottsholmen sedan i maj, har paret redan tillbringat en vinter ombord, fast i Gamleby hamn.
– Vi har haft det varmt i båten även när det varit minus 25 grader utomhus. Vi har ju dessutom både braskamin och bastu, säger Niclas som inte upplever några problem med att leva ett lite enklare liv.
– Jag känner inte att vi har gjort några uppoffringar direkt, säger han.
Kyla och stormar har inte skrämt bort dem, och att det gungar lite ibland hanterar de väl.
Samtidigt blir boendet en förberedelse för ett liv på sjön. För tanken är att Atinello ska ge sig ut på längre strapatser framöver.
– Nu lär vi känna båten med kortare utfärder och så småningom ska vi segla i Medelhavet, kanske bo på Sicilien eller någon annanstans i Italien. Och när vi är redo är målet att segla över Atlanten. Kanske bosätta oss någonstans i Söderhavet. Varför inte Trinidad? frågar sig Lotta.
Med Atinello som bas blir livet dessutom lite friare och skapar möjligheter att tillfälligt bo och jobba på andra platser i världen
– Det här är bara början, säger Niclas.