Louise kom till Christchurch den 8 januari för en nio veckor lång engelskakurs på Kaplan International Colleges. Skolan ligger precis bakom Cathedral Square, mitt i centrum och där jordbävningen slog till som hårdast. Staden upplevde ett liknande skalv i september, men denna gång var skalvet ytligare och orsakade större förödelse. Hela stadskärnan är i ruiner och sökandet efter överlevande pågår fortfarande. I skrivande stund har nära etthundra människor mist livet och siffran befaras stiga.
- Vi var i ett klassrum på andra våningen. Hela byggnaden består av sex våningar. Plötsligt, men inte oväntat, började vi känna av vad vi trodde var ett av de många efterskalven som vi blivit så vana vid nu. Efter några sekunder ökade skalvet i styrka. Vi fick slänga oss under bänkar när hela byggnaden började svaja från sida till sida, saker flög ner från taken, glas sprack och elen slogs ut.
Först ville Louise springa ut på gatan men när hon såg allt damm och människor som skrek vände hon om och sprang in i skolan igen där ett kraftigt efterskalv skedde.
- Det kändes absolut inte säkert att stanna inne i skolan så vi sprang ut igen. Skolans samtliga fönsterrutor var krossade men byggnaden stod kvar, till skillnad mot nästan alla byggnader i centrala delarna av stadskärnan. Det värsta var känslan av att man inte kunde påverka eller kontrollera någonting av det som hände. Bara skydda sig så gott det gick.
Enligt Louise är det svårt att riktigt greppa hur stor förödelsen är i Christchurch. Folk lider, saknar och sörjer varandra. Många måste börja den långa resan att bygga upp sådant som de nästan återbyggt sen jordbävningen i september.
- Jag och min kompis Lotta som jag träffat härnere befinner oss hos min värdfamilj i utkanten av stan. Vi kan kontakta anhöriga via mail, facebook och skype utan problem. Precis efter jordbävningen kontaktade jag mina föräldrar via sms. De ringde mig i onsdags morse och jag kunde berätta för dem att jag var okej. Nu väntar vi på besked från skolan angående kursen, om vi kan slutföra de två veckorna vi har kvar på nordön. Christchurch är en av de finaste städer jag besökt och jag hoppas den kan återgå till det så småningom.