Men låt oss börja där brandbevakningen i vårt område brukar börja.
På Mommehål.
När man sätter sig i Piper PA-28-planet så märker man att det inte är något lyxflyg från Arlanda. Det här är "the real deal" och är ett flyg med ett uppdrag. Att spana efter skogsbränder.
– Hon är väl typ 50 år gammal, säger brandflygspiloten Michael Carlsson och syftar på flygplanet framför honom i hangaren.
Det här är hennes sjätte motor dock, så hon lär hålla.
Michael Carlsson tillhör en av fyra flygklubbar som jobbar med brandflygsjour. Klubbarna byter av varandra var fjärde vecka och ansvarar för hela Kalmar län.
Med oss upp i luften har vi även spanaren Freddy Moberg som håller utkik efter bränder och har som uppgift att samarbeta med räddningstjänsten på marken.
Flygplanet kallas för Irken av klubben, anledningen varför är dess betäckning SE-IRK som står inuti flygplanet.
Michael Carlsson drar tillbaka den högra framstolen i flygplanet så jag kan klättra in, där bak är det varmt och en aning trångt, men annars så känns det som en helt vanlig sittplats inom kollektivtrafiken.
Vi är dock inte de enda som kommer vara ute och spana efter skogsbränder. Uppe i rymden håller även satelliter utkik, men Michael Carlsson och Freddy Moberg tror inte att satelliter kan komma att ersätta brandflygen. Istället anser de att satelliterna fungerar mer som ett komplement till räddningstjänsten.
– Satelliter kan inte arbeta tillsammans med räddningstjänsten på samma sätt som vi kan, instämmer båda.
– En satellit är ju inte heller hela tiden där den behöver vara, den åker ju i omloppsbana runt jorden. En geostationär satellit hade löst det men jag tror inte vi har någon, säger Michael Carlsson.
För att utföra det här jobbet måste man dessutom i luften kunna bedöma hur stort det drabbade området är, och bedöma distansen mellan branden och bostäder, något en satellit har svårt att göra, tillägger han.
– Man måste jämföra det man vill mäta med andra föremål på marken. Om du ser en villa på marken kan du avgöra hur stor branden är genom att jämföra dem med varandra. Annars är det svårt att förstå hur stor eller liten skogsbrand faktiskt kan vara, säger Freddy Moberg.
Satelliter har även visat sig vara opålitliga. För några veckor sedan rapporterade vi om att en satellit misstagit reflektioner från en aluminiumplatta för en skogsbrand, söder om Hjorted. Det här ledde till att räddningstjänsten behövde rycka ut i onödan.
Inom en snar framtid kan dock brandflygarna få sällskap i skyn av gigantiska drönare gjorda för att släcka skogsbränder.
– Jag tror på drönarna, säger Michael Carlsson, vissa av de nya drönarna kan lyfta cirka 1000 kg. De kan göra massvis för att släcka skogsbränder. De kan också ge annan assistans till räddningstjänsten.
På flygfältet som vi nu har lämnat bakom oss sedan 20 minuter har ACC innovations sin flygzon. Företaget bygger de drönare som inom kort kan underlätta brandinsatser.
Snart är vi 600 meter uppe i luften och åker cirka 200 km/h. Det guppar en hel del och känns lite som en dålig massagestol.
Det första intrycket är att man kan se otroligt långt samt hur vacker skärgården är från luften.
– På en helt klar dag kan man ana Gotland vid horisonten, säger Michael.
Som pilot behöver Michael Carlsson göra flera saker samtidigt, han måste styra med både händer och fötter. Händerna kontrollerar de främre vingklaffarna och fötterna kontrollerar de bakre.
– Det här måste man göra så att man inte börjar glida åt sidan och tappar kontrollen när man svänger. Föreställ dig någon som glider på is, så blir det om man inte har full kontroll, säger han.
Flygturen tog oss till Gamleby, Överum och tillbaka till Västervik. Den totala distansen är 25-30 mil.
Idag såg vi inga bränder, regnet den 30 juni hade sänkt brandrisken.
– Blixtnedslag kan dock lagra värme i marken och efter några dagar flamma upp och skapa en mindre skogsbrand, säger Michael.
Han berättar att nästan hälften av de brandflyg som spanade förra sommaren i Sverige flög just över Kalmar län. Det ett ovanligt branddrabbat område.
Efter 50 minuter går vi ner för landning igen.
– Att landa är störta flygplanet på ett kontrollerat sätt. Du kan inte komma ner med en för skarp vinkel eller med för hög hastighet för då kommer flygplanet bara studsa på landningsbanan och åka upp i luften igen, säger Michael Carlsson.