Åsa Lindberg har varit kriminalvårdschef i Västervik sedan det nya fängelset på Gertrudsvik öppnade i maj 2005.
Åsa Lindberg är kriminalvårdschef i Västervik. Hon berättar hur man i början av 2024 såg att antalet "händelser" – alltså: hot, våld och trakasserier – ökade väldigt mycket på anstalten.
– Det var både mellan interner och mot medarbetare, men det som vi såg ökade mest var mellan klienterna och att det skedde inne på bostadsrummen. Då tänkte vi att vi måste göra något åt det.
Försöket startade i hus 9, det nya hus som har byggts inne på området. Mellan klockan 07 och 19 finns det numera alltid minst en kriminalvårdare på plats i bostadskorridoren. Resten av dygnet är fångarna inlåsta.
För att ha resurser till det, får personalen jobba annorlunda och planera sitt arbete mer. Det finns mindre utrymme att göra saker spontant.
Å andra sidan har det fått flera positiva effekter. Huvudsyftet var att minska hot, våld och trakasserier, och det uppfylldes. En sidoeffekt blev att fler fångar går till olika slags sysselsättning: arbete, studier och program. Med mer uppsikt är det lättare för personalen att prata med fångarna och motivera dem.
– Vi har även fått respons från intagna som kommer fram till oss och säger "tack för att ni finns, det känns så tryggt", säger Åsa Lindberg.
I vardera änden av bostadskorridoren finns en stol. I någon av dem sitter det alltid en kriminalvårdare, som efter en stund blir avlöst av en kollega.
– Vi har alltid jobbat nära klienterna ute på avdelningarna, men vi tyckte att vi behövde vara ute ännu mer, säger Åsa Lindberg.
Det har blivit lugnare på anstalten i Västervik med det nya sättet att jobba.
Det nya sättet att arbeta håller på att införas även i hus 6. På sikt ska de jobba så här på hela fängelset, men Åsa säger att det är lättare i de gamla husen. Där ligger nämligen vårdarkontoren mitt inne på avdelningen.
I somras berättade vi att anstalten kommer att byggas ut. Det nya huset inrymmer 40 rum, men det blir 80 platser, eftersom alla rum blir dubbelbelagda.
Flera kriminalvårdare och fackliga representanter uttryckte oro över dubbelbeläggningen. De var rädda för att det skulle bli mer bråk mellan intagna.
Åsa Lindberg säger att det är klart att det blir mer konflikter med fler människor på samma yta, men att det inte har varit några stora misshandelsfall på natten, när fångarna varit inlåsta, i vissa fall alltså två och två i varje rum.
Det var inte dubbelbeläggningarna som gjorde att antalet händelser ökade i början på förra året, utan att fångarna gick in till varandra.
På anstalten i Västervik finns 250 platser, eller bostadsrum. Av dem är 60–70 stycken nu "dubbelrum", alltså dubbelbelagda, en siffra som ökar hela tiden.
Behovet av fängelseplatser går upp och ner i Sverige. Just nu är det mycket stort.
– Det gör att vi måste dubbelbelägga, säger Åsa.
Men även om dubbelbeläggningar är en företeelse som har ökat i Västervik, är det inte lika mycket här som på andra håll i landet.
– Vissa anstalter har 98 procent dubbelbeläggningar, säger Åsa.
Hon upplever inte att oron för dubbelbeläggningar och vad de kan föra med sig är lika stor längre.
Staffan Hederberg är fackordförande för ST på anstalten i Västervik.
Staffan Hederberg bekräftar att det är så. Han är ordförande för fackförbundet ST på Västerviksanstalten och säger att oron har minskat, när det gäller dubbelbeläggningar och hur de påverkar personalens säkerhet, men den finns ändå kvar. När man trycker ihop fler människor på samma yta, finns en ökad risk för att det ska hända något.
Samtidigt finns det inget alternativ just nu.
– Om vi har ett behov av nya platser, måste vi dubbelbelägga.
När det gäller det nya sättet att jobba, med mer närvaro, håller han med om att det har blivit lyckat.
– Vi har fått en mycket lugnare arbetsplats.