Lunchlyriken är en idé som Gunvor Alnervik ligger bakom. För många år sedan bodde hon i Jönköping och där hade teatern lunchlyrik varje fredag. Ett antal år senare började idén gro, kanske gick det att genomföra i Västervik?
Nu har lunchlyriken varit återkommande under ett par år men onsdagens lunchlyrik är den första under sommaren.
Ett knappt tiotal hade dagen till ära tagit chansen att slinka in för en rad poesi och en munsbit.Gunvor Alnervik var först ut och alltsammans med Tomas Tranströmers allra första dikt Preludium. Marcus Brännström tog ton till Olle Adolphssons ”Rim i juli”. Och så varvades dikt med musik, något som enligt Gunvor Alnervik är en perfekt blandning.
– När man lyssnar till lyrik är man ofta koncentrerad, då kan musiken ge ett andrum, säger hon.
Hon menar att många har ett motstånd till att läsa poesi men att det är lättare att lyssna till någon som läser. Att man inte förstår vad det handlar om kan vara en annan sak som gör att man låter bli att läsa. Men enligt Ninni Löfstedt som är återkommande besökare till lunchlyriken så är det inget som man måste känna.
– Det är som att titta på ett konstverk, man får bara låta sig översköljas av de känslor, tankar eller bilder man får när man hör poesin läsas upp, säger hon.