För några veckor sedan var tongångarna deppiga när barn- och utbildningsnämnden kommenterade det dåvarande förslaget till budget för 2026. Nämnden har haft det tufft ekonomiskt de senaste åren, och 2026 såg inte ut att bli ett trendbrott. Antalet barn väntas bli färre, och därmed tilldelningen av pengar. Ett tillfälligt bidrag på 20 miljoner kronor såg ut att inte få någon fortsättning under 2026.
Totalt skulle barn- och utbildningsförvaltningen få 30 miljoner kronor mindre att röra sig med 2026 jämfört med i år.
Nu ser läget lite ljusare ut efter att majoriteten presenterat ett uppdaterat budgetförslag.
– Vi satsar totalt 30 miljoner kronor inom barn- och utbildning, säger Ulf Nilsson (L), kommunstyrelsens förste vice ordförande.
Tillskottet är fördelat på flera områden. De största är:
• Trenden med sjunkande betyg i nian ska brytas.
– Vi satsar 19 miljoner kronor på olika insatser för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen bättre. Det kan till exempel handla om tidiga stödinsatser, säger Ulf Nilsson.
• Fem miljoner kronor anslås för att hjälpa barn- och utbildningsförvaltningen att ställa om när antalet barn blir färre.
• Tre miljoner går som ett strukturbidrag för att hantera skolors förutsättningar. Det kan handla om kommunens minsta skolor eller skolor med socioekonomiska utmaningar. "Det kan vara miljöer som är lite tuffare att jobba i", säger Ulf Nilsson.
Totalt sett blir det dock inget jättetillskott för nämnden. 2025 har barn- och utbildningsnämnden en budget på 1022 miljoner kronor, nästa år blir budget 1030 miljoner kronor.
Kommunens andra stora nämnd, socialnämnden, får ett jämförelsevis mindre tillskott, 6 miljoner kronor. Nämndens ordförande Maud Ärlebrant (KD) låter ändå nöjd:
– I socialnämnden har vi i dag höga kostnader för dyra placeringar av ungdomar. Satsningar i skolan kan på sikt sänka de kostnaderna. Allt hänger ihop, säger hon.
Årets budgetarbete har inte varit enkelt. Kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson säger att som kommunpolitiker har man alltid tyckt att det kan vara tvära kast, men nu är det värre än någonsin.
– Nu kan det slå på 50-100 miljoner kronor beroende på saker som händer i omvärlden.
I kommunen finns en krockkudde med en reserv från tidigare års överskott. Den reserven räknar man med att behöva nagga av både under 2025 och 2026. Sammanlagt 73 miljoner kronor behöver plockas ur reserven för de två åren. Därefter kommer det att finnas ungefär 140 miljoner kronor kvar för kommande år.
Harald Hjalmarsson säger att det är viktigt att politikerna tänker långsiktigt.
– Det måste gå att lita på Västerviks kommun. Det ska inte vara så att vi gör drastiska neddragningar från den ena dagen till den andra.
En annan osäkerhet i budgetarbetet har handlat om det politiska läget i Västervik. Westerviksalliansen med Moderaterna, Kristdemokraterna, Westerwikspartiet och Liberalerna har ingen egen majoritet. Hittills har man nått majoritet tillsammans med Sverigedemokraterna.
Under året som gått har SD vädrat missnöje. Man har inte tyckt att man fått synlighet och meddelat att man inte är en självklar del i majoriteten. Nu blev det ändå en uppgörelse. Dan Larsen från SD pekar på att partiet fått med ett antal punkter från sitt egna budgetförslag. Bland annat språktest för anställda inom socialnämndens område och en översyn av tillgången på parkeringar i Västerviks centrum.