Enligt kommunallagen måste en kommun som gör ett underskott ett år, kompensera underskottet med överskott i motsvarande storleksordning de kommande åren. Västerviks kommun har en lång rad av förlustår bakom sig, och kommer inte att klara av att kompensera det under 2012.
Därför måste man spara desto mer 2013 och 2014. Ursprungligen var målet att kommunen skulle spara 70 miljoner kronor per år, de närmaste två åren. Redan nu bedömer man att det blir för tufft 2013.
- Vi hade lagt ett sparbeting på socialnämnden som vi inser, efter att ha träffat deras representanter, att den inte kommer att klara av, säger kommunalrådet Harald Hjalmarsson.
Därför drar man ner på ambitionerna för 2013 med nio miljoner kronor, till ett överskott på 61 miljoner kronor. Fortfarande lever man dock upp till lagens bokstav.
- För att leva upp till balanskravet måste vi göra överskott på minst 50 miljoner kronor per år de närmaste tre åren, säger ekonomichef Anders Björlin.
Att man tagit till mer än så i budgeten beror på att kommunen vill ha en säkerhetsmarginal.
- De senaste åren har vår ekonomi drabbats negativt av omvärldsförändringar. Vi måste ha en beredskap för det även kommande år, säger Harald Hjalmarsson.
Överskottskraven innebär att kommunen måste spara i verksamheterna. Vilka förändringar som krävs är inte klart än. De närmaste veckorna sammanträder nämnderna för att bedöma vad de minskade ekonomiska ramarna kommer att medföra. Den 25 juni ska kommunfullmäktige anta den nya budgeten.
Hur stort överskott borde Västerviks kommun ha haft om man inte haft tidigare års förluster att ta igen?
- Rekommendationen är två procent av de totala skatteintäkterna och statsbidragen. I Västerviks fall skulle det bli ungefär 33 miljoner kronor, säger ekonomichefen Anders Björlin.
Att en kommun ska ha pengar över vid årets slut, är bland annat för att kommunen ska ett visst eget kapital när man gör investeringar. Man ska inte behöva låna till allt, när man exempelvis bygger vägar och skolor.