Under andra veckan i januari togs 89 000 vab-dagar, vilket Àr en rekordhög siffra. Av dessa var mammor hemma 51 750 dagar. Statistiken visar att papporna inte vabbade mer Àn mammorna i nÄgot lÀn.
En anledning till snedfördelningen mellan könen kan vara att ersÀttningen slÄr i taket, för löner över 30 183 kronor. Det skriver Emma Persson, privatekonom pÄ LÀnsförsÀkringar i ett pressmeddelande. Pappor, som generellt tjÀnar mer, förlorar mer pÄ att vara hemma.
Trebarnsmamman Natalie Eriksson bor en bit utanför VÀstervik och arbetar inom hemtjÀnsten. Hennes sambo Àr snickare och de har ett gemensamt barn tillsammans. Paret delade nÀstintill lika pÄ förÀldraledigheten, men det faktum att han tjÀnar bÀttre gör att hon alltid Àr den som vabbar.
â Om jag fick önska sĂ„ skulle inte inkomsten pĂ„verkas av vem som Ă€r hemma, sĂ€ger Natalie Eriksson.
Med tanke pÄ att Natalie jobbar nÀrmare barnens förskola och skola Àn hennes sambo, sÄ Àr det enklast att hon hÀmtar om nÄgon blir sjuk. Hon berÀttar dÀremot att de ibland delar pÄ ansvaret, genom att han gÄr hem tidigare frÄn jobbet.
â Hur det pĂ„verkar min ekonomi â att jag Ă€r den som alltid stannar hemma â Ă€r ingenting som nĂ„gon av oss har tĂ€nkt pĂ„. Vi fokuserar bara pĂ„ att situationen ska lösa sig för stunden, sĂ€ger hon.
I framtiden kommer parets ekonomi förhoppningsvis bli mer jÀmstÀlld. Det eftersom Natalie just börjat lÀsa upp sina betyg för att sedan plugga till socionom pÄ Campus VÀstervik, vilket till slut kommer resultera i en högre lön för henne.
Konsekvensen pÄ sikt, av en snedfördelad vabb-tid, visar sig Àven sett till lönenivÄ Ätta Är efter att ett par fÄtt sitt första barn. Enligt LÀnsförsÀkringars statistik skiljer det dÄ 30 procent mellan lönerna, kontra 10 procent Äret innan de fick barn. Det innebÀr att den ojÀmstÀllda fördelningen av vab-dagar pÄ lÀngre sikt fÄr stor inverkan pÄ kvinnans löneutveckling och pension, bÄde för den som tjÀnar under och över 30 183 kronor, menar hon.
En annan orsak till att fler kvinnor Àn mÀn vabbar skulle, enligt Emma Persson, Àven kunna vara att den som har högst lön har lÀttare att fÄ sin vilja igenom, eller att man uppfattar att den som tjÀnar mest har det viktigaste jobbet.