"Man blir fruktansvärt berörd"

Den 26 januari bar det i väg för miniexpeditionen från synhjälporganisationen Vision for all. Marie jobbar som optiker, så för henne var arbetsuppgifterna självklara, maken Åke är däremot civilingenjör och följde med som assistent. Med på resan fanns ytterligare två optiker och tre assistenter. Äventyret började i Lima, huvudstaden i Peru. Arbetsförhållandena för gruppen var minst sagt annorlunda. I Sverige hinner en optiker ta emot cirka 15 kunder på en dag. - Som mest gjorde vi 310 undersökningar på en dag, det vill säga över 100 var, säger Marie. Ofta väntade över 100 personer i kö för glasögon när gruppen kom fram till kyrkan eller lokalen som fick fungera syncentral för en dag. - Tänk dig ett par sådana här 15-kronorsglas från Rusta eller Karlsson med lite plus, som man sätter på en dam och hon utbrister "så här bra har jag inte sett på 25 år" och skiner upp med hela ansiktet. , säger Åke visar upp glasögonmodellen som var och varannan svensk har ett par av i innerfickan.- Man blir så fruktansvärt berörd. Jag har ju ett viktigt jobb idag, men det här var annorlunda. Det är en arbetstid jag inte hade velat vara utan, den har gett ett starkt känslomässigt intryck.Båda skulle nog kunna tänka sig att åka igen, bara de får vila ut lite innan. Vision for all fortsätter sitt projekt så länge, och åker till fattiga länder flera gånger om året med nya glasögon i lasten. - Jag hoppas att folk lämnar in sina gamla glasögon till sin optiker så samlar vi in dem, säger Åke.

"Man blir fruktansvärt berörd"

Marie och Åke Andersson från Västervik hade funderat på att åka i över tio år när de äntligen gav sig av på sin speciella resa. I tre veckor hjälpte de till att förse fattiga i Peru och Ecuador med glasögon.